Bild https://www.kyushu-u.ac.jp/en Molekylmoln i Lilla magellanska molnet. En
infraröd bild av Lilla magellanska molnet observerad av Europeiska
rymdorganisationen ESA:s (ESA) rymdobservatorium Herschel. Cirklar visar de
positioner som observerats av ALMA-teleskopet, med motsvarande förstorade bild
av det observerade molekylmolnet från radiovågor som sänds från kolmonoxid. De
förstorade bilderna inramade i gult indikerar trådliknande strukturer. Bilderna
i den blå ramen indikerar fluffiga former. (ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Tokuda et
al., ESA/Herschel)
Forskare från Kyushu University i samarbete med
Osaka Metropolitan University har upptäckt att vissa stjärnor verkar ha bildats
i "fluffiga" molekylmoln i det tidiga universum.
Forskarlagets observationer fokuserades på Lilla magellanska molnet (SMC), en dvärggalax till Vintergatan i en miljö lik det tidiga universums. Med hjälp av radioteleskopet ALMA i Chile fann de att ungefär 40 procent av de observerade molekylmolnen i SMC hade en "fluffig" form, i kontrast till den trådliknande struktur som är typiska för molekylmoln i Vintergatan.
Upptäckten tyder på att miljön, särskilt förekomsten
av tunga grundämnen kan spela en avgörande roll för att upprätthålla den
trådliknande strukturen från vilken planetsystem kan formas. Stjärnor uppkommer i
rymden där det finns gas och stoftmoln. Dessa molekylmoln kan sträcka sig över
hundratals ljusår och ge upphov till tusentals stjärnor. Även om mycket är känt
om en stjärnas livscykel är dess tillblivelse fortfarande inte helt förstådd.
Lilla Magellanska molnet innehåller endast omkring
en femtedel av de tunga grundämnen som finns i Vintergatan vilket gör galaxen
till en idealisk galax för att studera den kosmiska miljön i det tidiga
universum. Att observera molekylmoln inom SMC var dock en utmaning på grund av avståndet och dessas låga metallicitet.
Forskarna observerade molekylmoln inuti SMC med
hjälp av ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). De fann att vissa
moln uppvisade en trådliknande struktur medan andra var fluffiga.
Denna skillnad i form tillskrevs
temperaturvariationer i molnen. Studien tyder på att en tillräcklig tillgång på
tunga grundämnen spelar en avgörande roll för att upprätthålla den trådliknande
strukturen något som kan vara avgörande för bildandet av planetsystem. Framtida
forskning kommer att jämföra resultaten med observationer av molekylmoln i
miljöer med många tunga grundämnen som i Vintergatan för att få ytterligare
insikter om bildandet och utvecklingen av molekylmoln och av universum.
Upptäcktens resultat publicerades i The Astrophysical
Journal och utmanar förståelsen av stjärnors tillblivelse beroende på plats (molekylmolns struktur) och
kan omforma vår förståelse av stjärnbildning i grunden.
