Jordens livsformer skulle inte vara möjliga utan
månen; Månen håller vår planets rotationsaxel stabil vilket styr årstider och
reglerar klimatet.
Det faktum att vår måne verkar vara rikare av
metaller än jorden enligt en ny studie utmanar uppfattningen att det var delar
av jordens mantel och skorpa som sköts i omloppsbana den gången jorden och en
annan himlakropp av Mars storlek kolliderade.
En större
koncentration av metallfyndigheter kan innebära att andra hypoteser om månens
bildning måste undersökas.
Det kan vara möjligt att kollisionen med Theia
(namnet på himlakroppen som vi enligt teorin kolliderade med) var mer förödande
för vår tidiga jord än vi kanske anar och skadademed mycket djupare sektioner
av jorden och drog ur denna än vi antagit tidigare. Alternativt att kollisionen
inträffat när jorden fortfarande var ung och täckt av ett magma hav.
Alternativt kan mer metall antyda en komplicerad nedkylning av en tidigt smält
månyta, som föreslagits av flera forskare. Jorden i sig är även rikt av
metaller i kärnan.
Enligt Heggy en forskare, "Genom att förbättra
vår förståelse för hur mycket metall månen under ytan faktiskt har kan forskare
begränsa tvetydigheter om hur den har bildats hur den utvecklas och hur det
bidragit till att upprätthålla beboelighet på jorden."
Säkert finns mer att förstå men metallanhopning i
kratrar kan tyda på att det är andra processer som fått metaller att pysa upp i
dessa före detta vulkaner eller kratrar. Kan det inte vara metallrika
asteroider som kraschat här? Men troligast är det ovanstående krasch vi ser spår
av en krasch jag anser skett då båda två av de kraschande planeterna var i
flytande tillstånd eller näst intill.
Bild från vikipedia på månen.
