Likt påven sa i Sydafrika.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157641
Säger och anser jag likaså att materialismens frestelser är vår tids manifestering i stor skala för att leda oss bort från Jesus lära och andliga värden. Vad som då ligger bakom detta är inte svårt att se. Människans val av snabba tillfredställelser och glädjen från den onda makten som nu i de yttersta dagarna ska och kommer att locka så många som möjligt att säga nej till den kristna läran.
Ibland undrar man om det ligger en sanning i alla de berättelser om män från forna dar som lovade sin själ till djävulen om de under sin jordiska tillvaro fick guld och överflöd.
Har flera av dagens frestande uppfinningar kommit till från utvecklare och uppfinnare som gjort detsamma? Sålt sig för äran av att bli rika och få ett namn i historieböckerna?
Då kolleger o kollegiet blev begrepp för lågstatus o usel lön.
Det var 1600-tal och gymnasier instiftades i Linköping, Åbo och Skara utefter skolordningen av år 1649. Den som låg bakom detta var Stigzelius, professor på Uppsala universitet. Skolorna skulle ha status av lärocentrum enligt modellen trivialskolor, gymnasier och universitet ungefär som det ser ut idag. Fast idag är den första skolan grundskolan.
Skillnader gjordes nu mellan trivialskolan eller som den även kallades latinskolan, den lägre utbildningen som bestod av fyra klasser och när man genomgått denna utan större problem kunde man fortsätta på den tidens fyraklassiga gymnasium.
Personalen på gymnasierna bestod av sju lektorer, varav två teologer, prästutbildningen var fortfarande till stor del förlagd till gymnasierna och inte universiteten. Ser vi på trivialskolan å sin sida var det såkallade kolleger som undervisade här. De var dåligt betalda och ur denna titel har vi fått kollegiet som används till viss del fortfarande som beteckning på lärarpersonal i våra grundskolor av i dag. Men nu med mer status i begreppet än det en gång hade.
I Sverige fanns vid denna tid 21 trivialskolor och åtta gymnasium. Naturligtvis fanns även andra mindre kompletta utbildningar av skilda slag. Men i vilket antal och av vilken klass, i de ämnen de undervisade inom är inte helt känt. Sedan fanns informatorerna som reste runt o undervisade de besuttna i samhället, men det är en annan historia.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157641
Säger och anser jag likaså att materialismens frestelser är vår tids manifestering i stor skala för att leda oss bort från Jesus lära och andliga värden. Vad som då ligger bakom detta är inte svårt att se. Människans val av snabba tillfredställelser och glädjen från den onda makten som nu i de yttersta dagarna ska och kommer att locka så många som möjligt att säga nej till den kristna läran.
Ibland undrar man om det ligger en sanning i alla de berättelser om män från forna dar som lovade sin själ till djävulen om de under sin jordiska tillvaro fick guld och överflöd.
Har flera av dagens frestande uppfinningar kommit till från utvecklare och uppfinnare som gjort detsamma? Sålt sig för äran av att bli rika och få ett namn i historieböckerna?
Då kolleger o kollegiet blev begrepp för lågstatus o usel lön.
Det var 1600-tal och gymnasier instiftades i Linköping, Åbo och Skara utefter skolordningen av år 1649. Den som låg bakom detta var Stigzelius, professor på Uppsala universitet. Skolorna skulle ha status av lärocentrum enligt modellen trivialskolor, gymnasier och universitet ungefär som det ser ut idag. Fast idag är den första skolan grundskolan.
Skillnader gjordes nu mellan trivialskolan eller som den även kallades latinskolan, den lägre utbildningen som bestod av fyra klasser och när man genomgått denna utan större problem kunde man fortsätta på den tidens fyraklassiga gymnasium.
Personalen på gymnasierna bestod av sju lektorer, varav två teologer, prästutbildningen var fortfarande till stor del förlagd till gymnasierna och inte universiteten. Ser vi på trivialskolan å sin sida var det såkallade kolleger som undervisade här. De var dåligt betalda och ur denna titel har vi fått kollegiet som används till viss del fortfarande som beteckning på lärarpersonal i våra grundskolor av i dag. Men nu med mer status i begreppet än det en gång hade.
I Sverige fanns vid denna tid 21 trivialskolor och åtta gymnasium. Naturligtvis fanns även andra mindre kompletta utbildningar av skilda slag. Men i vilket antal och av vilken klass, i de ämnen de undervisade inom är inte helt känt. Sedan fanns informatorerna som reste runt o undervisade de besuttna i samhället, men det är en annan historia.
