James WebbTeleskopet (JWST) fann redan en vecka efter sin lansering den I juli 2022 en liten röd prick långt därute i tid och rum som kom att skaka om förståelsen av hur och när de första galaxerna bildades efter Big Bang. Efter månader av analys publicerades nyligen en studie av upptäckten i Nature av biträdande professor Erica Nelson vid University of Colorado och Professor Ivo Labbe.
Webbteleskopet upptäckte ultraröda platta objekt i
det infrarödfältet vilket är det fält Webbteleskopet arbetar med.
Ultraviolett och synligt ljus från de första
stjärnorna och galaxerna som bildades efter Big Bang sträcks ut av universums
expansion när det färdas mot oss, så när ljuset når oss ser vi det som
infrarött ljus. Beroende på rödförskjutning något som sker med ljus från ett
objekt då det är på väg bort från oss genom universums pågående expansion.
De upptäckta galaxerna ser ut som UFO utom en. Efter
det att Ivo Labbe sett på denna lilla röda prick på skärmen använde han ett analysprogram på denna galax vilket gav ett avstånd från oss på 13,1 miljarder ljusår och en
massa av 100 miljarder stjärnor. Enligt den kunskap vi har om universum är
detta omöjligt massiva galaxer så tidigt efter universums tillblivelse.
Men
kan det ha ett samband med de otroligt stora stjärnor som upptäckts under
universums tidigaste existens? Se mitt inlägg den 4 mars. Kan galaxerna bestå
av ett mindre antal av dessa som bestod av väte och helium stjärnor som
var ca 10000 gånger större än vår sol?
Galaxen som undersöktes visade att den fanns redan
när universums ålder enbart var 5 % av den nuvarande eller för 13, 8 miljarder
år sedan.
Några dagar efter detta fynd hade Ivo Labbe hittat
ytterligare sex stycken.
Ivo Labbe begrundar över (säkert även Erica Nelson) över att när vi ser ut i rymden och
tillbaka i tiden ser vi "resterna" av fullbildade, mogna galaxer dyka
upp till synes från ingenstans cirka 1,5 miljarder år efter Big Bang.
Galaxer där inga stjärnor längre bildas.
Stjärnåldrarna i dessa döda galaxer tyder på att de måste ha bildats mycket
tidigare i universum, men Hubble har aldrig kunnat upptäcka deras tidigare och
aktiva stadier. Nu först med
Webbteleskopet är det möjligt..
Tidiga så kallade döda galaxer är galaxer som innehöll
lika många stjärnor som Vintergatan, men de var mycket närmre varandra så den
galax de fanns i var ca 30 gånger mindre än Vintergatan. De ser ut som extremt
krympta versioner av galaxer men med likartad massa.
Det finns dock något man kan fundera över. Dessa små
röda prickar har för många stjärnor i ett läge då universum var ungt de borde
inte redan då ha uppkommit.
För att producera dessa galaxer så snabbt behöver du
nästan all gas i universum för att stjärnor av denna mängd skulle kunna bildas. Något
som forskarvärlden ser som omöjligt. Men likväl har upptäckt ha skett.
Det första steget för att lösa detta mysterium är
att bekräfta avstånden med spektroskopi, där vi åter undersöker ljuset från var
och en av dessa galaxer genom ett prisma och delar upp det i sitt
regnbågsliknande fingeravtryck. Detta kommer att berätta avståndet till 0,1
procents noggrannhet. En misstanke finns
att avståndsbedömningen blivit missvisande i tid och rum.
Det kommer också då att visa vad ljuskällan är, om
det är stjärnor i en galax eller något annat mer exotiskt. Man tänker då på kvasarer.
För ungefär en månad sedan, riktade Webbteleskopet in
sig på en av de sex galaxerna och det visade sig då vara en avlägsen
babykvasar. En kvasar är ett fenomen som uppstår när gas faller in i ett
supermassivt svart hål i mitten av en galax och börjar lysa starkt. Så kanske det inte är galaxer utan kvasarer.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvasar
Om
det istället är kvasarer allihop än galaxer är frågan. Kvasarer tror jag är rimligt. Men
om det är snabbt samlade stjärnor till galaxer då bör det vara de första
jättestjärnorna de innehåller se mitt inlägg från 4 mars om jättestjärnor.
