Google

Translate blog

tisdag 3 september 2013

Hotet om fortsatt nedrustning av välfärden, omsorg, skola och a-kassa m.m. i form av ett femte jobbskatteavdrag närmar sig i rekordfart. De rödgröna kan bara maktlöst se på hur arbetslösa misshandlas ekonomiskt och psykiskt än mer i framtiden.



Jobbskatteavdragen är skrämselinstrument förverkligade med syfte att hindra de med anställning att säga upp sig, om de inte innebär byte av arbete. Många med smutsiga tunga och hälsofarliga arbeten vill sluta arbeta och chansa på att få ett nytt under en kort arbetsökareperiod, vilken i många fall numera blir livslång då arbetsförmedlingen inte hjälper arbetssökande till kontakter på arbetsmarknaden utan lämnar över detta till förmån för kontroll av ersättningsrätten av a-kassa för en arbetssökande.

Men då få arbeten finns och långtidsarbetslösheten ökar hela tiden införs jobbskatteavdrag för att skrämma dessa grupper till att bli kvar på sina arbeten tills de hittar ett nytt.

Arbetssökande ska vara skrämmande enligt den så kallade arbetslinjen. Få arbeten finns i samhället och de som hamnar utanför ska visas upp som avskräckande exempel genom sin ekonomiska misär för att skrämma de med anställning att stanna kvar där de är.

Detta är ”arbetslinjen”. Kontroll av arbetssökande, placering i meningslös sysselsättning i fas 3, segregation av arbetssökande ekonomiskt genom att a-kassan sänkts för långtidsarbetslösa till 65% procent och inte höjts ens med basbeloppet sedan 2002,  jobbskatteavdrag för att ytterligare låta arbetssökande få det ännu sämre än de med en arbetsgivare!

Nu hotar alliansen, med hjälp av Sverigedemokraterna, alla som vägras en anställning om ytterligare ett jobbskatteavdrag. Genom detta påstår de att det kommer att finnas fler arbetsuppgifter i samhället och därmed ska de arbetssökandes antal minska.
En konstig och omöjlig ekvation. Varför skulle arbetslösheten minska vid ett femte jobbskatteavdrag, de föregående fyra har inte minskat den!?

Minskat marginellt gör den dock den 1 september, då fler måste anställas, ca 150 st.,  på a-kassorna för att kolla att arbetssökande söker arbete.
Med fler kontroller och tätare sådana av de ekonomiskt utsatta och på arbetsmarknaden utfrysta skapar självklart lite arbete.

Hur många arbetade inte med kontroll av medborgarna och angiveri i forna Sovjet?

Kanske det är alliansens lösning på arbetslösheten, att fler o fler kontrollerar de arbetssökande och sjuka i samhället?