I en ny artikel publicerad i Florida Tech diskuterar
astrobiolog Manasvi Lingam om teknikbaserad intelligens mer sannolikt utvecklas på land eller i vattenvärldar.
"A Bayesian Analysis of Technological Intelligence
in Land and Oceans" heter atikeln av Lingam forskare från University of
Texas och Università di Roma. Artikeln publicerades i marsutgåvan av The
Astrophysical Journal.
Här visas att människan är ett klassiskt exempel på den typ av teknisk intelligent art som kan förändra biosfären genom målmedvetna aktiviteter och producera spårbara signaturer genom teknik. I artikeln utförde författarna en Bayesiansk analys sannolikheten för att tekniskt intelligenta arter skulle finnas i landbaserade livsmiljöer eller havsbaserade livsmiljöer i första eller enda hand. Det visade sig att havsbaserade livsmiljöer borde vara mer benägna att vara värd för tekniska arter, om alla andra faktorer var lika eftersom havsvärldar sannolikt är vanligare.
Men vi människor befinner oss på land istället för
hav, så det finns en paradox, i stort sett, enligt Lingam.
I arbetet undersöktes även möjligheterna för hur
framväxten av intelligent teknikbaserat liv kan missgynnas i havet och därmed
lösa upp denna paradox.
Vi säger det troligen tar väldigt lång tid för intelligent
liv att dyka upp i hav på grund av olika biofysiska skäl som sensoriska
förmågor på land kontra vatten", beskriver Lingam. En annan möjlighet är,
på grund av vissa faktorer (t.ex. energikällor), haven kanske inte är så
beboeliga för intelligent liv som vi tror att de borde vara. För närvarande är
det konventionella tänkande att flytande vatten behövs för liv. Kanske är det
verkligen absolut nödvändigt för liv, men kanske ett överskott av det (dvs.
bara hav) hindrar teknisk intelligens utveckling i den miljön.
Teamet kunde komma till slutsatserna genom att
syntetisera två distinkta vägar. För det första använde de i stor utsträckning
data från jorden för att fastställa hur intelligent liv här utvecklats från
primater till bläckfiskar och valar (t.ex. delfiner). När
man såg på människors kognitiva verktygslåda beskrev Lingam att de försökte
förstå på vilka subtila sätt mänskliga förmågor skiljer sig från den kognitiva
kapaciteten hos marint liv som ex valar och delfiner.
Den andra delen av forskningen involverade matematik
och fysik särskilt Bayesiansk sannolikhetsteori, vilken gör det möjligt att
beräkna relevanta sannolikheter baserat på några initiala förväntningar.
Medan slutsatserna i artikeln härleddes på sannolik
basis, beskrev Lingam att det fortfarande finns mycket tvärvetenskapligt arbete
som kan göras med att förfina och utöka modellerna och testas utefter dem.
De kan antingen mätas i framtida observationsdata
från teleskop eller kan några av dem testas genom att utföra experiment och
fältstudier på jorden, till exempel kan man se vidare på etologi (djurbeteende),
fördjupa sig ytterligare i hur kognition fungerar hos landbaserade djur kontra
vattenlevande djur. Det finns många olika djur som kan utvärderas ytterligare
för att förfina studien. Alla dessa frågor kan och förhoppningsvis borde, locka
människor från ett mycket brett spektrum av forskningsfält.
För Lingam kommer det framtida arbete som hänför sig
till denna studie att innefatta att undersöka syrets metaboliska roll för att
forma utvecklingen av komplext liv och hur allestädes närvarande element kan se
ut på olika planeter. Han kommer också enligt honom själv att sträva efter att
förstå vilken roll nivåerna av syrekoncentration kan ha på utvecklingen av
intelligent liv.
För
min del anser jag landbaserat liv har lättare för att skapa teknik. Detta då
luft inte är lika störande som vatten att arbeta i.
Bild https://www.wallpaperflare.com/
