Arbetslinjen blev arbetsökarlinjen, vilken propagerar falskt för jobbskatteavdragens ökning av betalda arbetsuppgifter i samhället.

Många fler jobbsökande genom utförsäkringen i sjukförsäkringen har det blivit. Kanske det är en förklaring till att arbetslösheten inte minskar.

Men att påstå att segregationsverktyget jobbskatteavdrag skulle ge arbetsgivarna fler arbetsuppgifter och därmed tvingas anställa fler är en bluff!

Ingen arbetsgivare har användning för skatteavdrag för sina anställda och inte har lönekraven i förhandlingarna med facken blivit mindre när dessa avdrag kom.

Enda syftet med dessa var att göra alliansen populär så de kunde fortsätta omvandla samhället i riktingen de med arbete som ska gynnas ekonomiskt och de utan och de sjuka som ska segregeras ekonomiskt så det blir mer över för de med arbete.  Politiken går därmed ut på att det ska löna sig att arbeta - mer och mer - på bekostnad av de utan arbete.

De utan arbete ska till slut hamna som gratisarbetande fas 3are där deras ersättning från a-kassa ska minska hela tiden - år för år - och målet är att de ska leva av försörjningsstöd och arbeta i samhällstjänst för att få detta stöd, vilket man då krasst kan kalla medborgarlön.

Citat: I en rapport från finansdepartementet, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? påstås att försämringen av a-kassan och jobbskatteavdragen leder till att arbetsutbudet ökar, men att sysselsättningen ökar ännu mer så att arbetslösheten faller. Dessutom ökar medelarbetstiden.

Dessa påståenden är i huvudsak baserade på teoretiska överväganden. Finansdepartementet har inte kunnat hänvisa till en enda studie – svensk eller utländsk – som påvisar sådana omfattande effekter på arbetsmarknaden. Rapporten baseras på ett mycket selektivt urval av studier som tolkats på ett tendentiöst sätt. Istället för hållbara belägg presenteras indicier och pusselbitar från olika forskningskällor som inte hänger ihop inbördes. Slut citat.

Hela alliansens arbetsmarknadspolitik luktar illa och är så långt från empati och förståelse som man kan komma i fråga om arbetslösas eller långtidssjukas situation eller möjligheter! Allt osar förakt för dessa grupper. Förakt o fördomar.

Medan de arbetslösa och sjuka blir som marionetter eller sprattelgubbar i vars trådar staten drar med sina beslut till total förnedring av dessa gruppers ekonomi och levnadschanser.