Men forskningen vi ska se på handlar om de sanddynor som nämns ovan kan förorenas av polycykliska aromatiska kolväten.
Forskningen är baserad på laboratorieexperiment utifrån hur dessa kan bildas på vidsträckta dynfält på Saturnus måne Titan. Sanddyner fulla av polycykliska aromatiska kolväten som har ringliknande strukturer. På Titan innehåller dynerna kol. Då denna måne är en plats där astrobiologer ser möjlighet att finna liv är de intresserade av resultat härifrån.
"Dessa sanddyner är ganska stora," säger en av rapportförfattarna Ralf Kaiser, kemist vid University of Hawaii i Manoa .
På Titan, det finns en enkel mekanism som forskarna vet sannolikt bygger polycykliska aromatiska kolväten: dessa stora molekyler bildas i månens tjocka atmosfär och faller ner till ytan. Men samma slag av föreningar har hittats på massor av världar som inte har den täta och fullt utvecklade atmosfär som på Titan. Exempelvis på dvärgplaneterna Pluto och Ceres och Makemaker.
Kaiser och hans kollegor ville räkna ut hur polycykliska aromatiska kolväten skulle kunna bildas på en värld som saknar atmosfär för att skapa dem. När forskarna tittade på Titan hittade de en ledtråd: där dynerna finns just där finns inte mycket kolväte-is som annars är ganska vanligt på Titan.
Så forskarna utformade ett experiment och använde för detta lite acetylen- is, utsatte den för en process som imiterar galaktiska kosmiska strålar för att se vad som då händer. De härmade effekten av 100 års skeende från dessa partiklar av strålar och mätte beloppen av olika föreningar som hade bildats.
Forskarna fann flera olika slag av polycykliska aromatiska kolväten. Detta resultat ansåg forskarlaget visade att samspelet mellan kolvätei-is och kosmisk strålning kunde förklara existensen av föreningarna även om ingen atmosfär finns som kan bilda dem.
"Detta är en ganska mångsidig process som kan hända var som helst," säger Kaiser. Det inkluderar därför inte bara Titan utan även andra månar och asteroider, men även korn av interstellärt stoft i universum och skeende i andra solsystem”.
En ny som jag ser det pusselbit i förståelsen vårt solsystems händelserika nutid och förflutna (enligt mig min anm.).
Bild från vikipedia som visar högupplöst blid på Titans yta taget av rymdfarkosten Cassini–Huygens. Vilken av dess passeringar i tid okänt.
