Bild wikipedia En liten rödpunktsgalax (mitten) i falsk färg.
PÅ
flera universitet forskas det i dag om
de så kallade little red spots för att utröna vad de är.
Astronomer
vid Centrum för astrofysik | Harvard och Smithsonian har föreslagit en ny förklaring till några av universums mest förbryllande tidiga galaxer (Flertalet anser det är galaxer) , med
smeknamnet " little red spots ".
I studien, som publiceras i The Astrophysical
Journal Letters, föreslår författarna Fabio Pacucci och Abraham (Avi) Loeb att
dessa galaxer är resultatet av mycket långsamt snurrande halos av mörk materia,
en extremt sällsynt kosmisk struktur.
Dessa ljussvaga, kompakta objekt, som upptäcktes i
rymdbilder från James Webb Space Telescope (JWST), har utmanat forskarnas
förståelse av hur galaxer och svarta hål bildades i det tidiga universum.
Deras artikel "Cosmic Outliers: Low-Spin Halos Explain the Abundance, Compactness, and Redshift Evolution of the Little Red Dots" ger en fysikalisk förklaring till prickarnas distinkta egenskaper.
" Little red spots är mycket kompakta och röda
avlägsna galaxer som var helt oupptäckta före James Webb Space Telescope",
beskriver Pacucci. – De är utan tvekan den mest överraskande upptäckten av JWST
hittills. Vårt arbete visar att dessa kan bildas naturligt i halos av mörk
materia med mycket lågt spinn.
Dessa galaxer är främst synliga när universum bara
var en miljard år gammalt, men bildades troligen mycket tidigare, beskriver
Pacucci, under en tid som kallas den kosmiska gryningen. Trots att de är ungefär
en tiondel så stora som vanliga galaxer visar astronomiska observationer att de
verkar ovanligt ljusstarka. Astronomer tror att deras röda färg tyder
på att de är höljda i stoft eller fyllda med äldre stjärnor.
I flera år har astronomer debatterat om ljuset vi
observerar från dessa objekt kommer från stjärnor eller centrala supermassiva
svarta hål.
"Det är ett grundläggande mysterium", beskriver
Pacucci. – Om de innehåller svarta hål så är de enorma för så små galaxer. Men
om de bara innehåller stjärnor är galaxerna för kompakta för att rymma dem alla
och når centrala stjärndensiteter som är otänkbara.
I stället för att fokusera på vad som driver de
lysande prickarna tog Pacucci och Loeb ett annat tillvägagångssätt: de
undersökte hur sådana objekt kan bildas så tidigt i universums historia. Några av prickarna visar
breda emissionslinjer i sina spektra vilket är möjliga tecken på aktiva svarta
hål, men de saknar den röntgenstrålning som vanligtvis förknippas med dem.
Pacucci leder nya program för att bättre förstå naturen hos dessa märkliga
astrofysiska källor. Att hitta liknande närliggande galaxer kommer till exempel
att klargöra vad de utvecklas till senare i tid och rum.
"Vårt arbete är ett steg mot att förstå dessa
mystiska föremål", beskriver han. De kan hjälpa oss att förstå hur de första
svarta hålen bildades och utvecklades tillsammans med galaxer i det tidiga
universum, säger han.
Jag
upprepar som jag tidigare beskrivit i tidigare inlägg. För min del anser jag att Little
Red Dots inte är galaxer med stjärnor utan är de första svarta hålen och slukar stora mängder av gas och stoft. Stoff och gas som inte det svarta hålet kunnat dra till sig på grund av avståndet bildar den första generationen av stjärnor bestående av väte längre fram i tiden blir centrum för nya stjärnor och galaxer.
