En astronomisk upptäckt sprider nytt ljus om ett
stjärnsystem i vår egen Vintergatan med två Wolf-Rayet-stjärnor och en het
jättestjärna. Dessa stjärnor är kortlivade och följaktligen mycket sällsynta,
med bara några hundra bekräftade upptäckter bland vår galax hundra miljarder
stjärnor. Wolf-Rayet-stjärnor är döende stjärnor i sitt uppsvällande (även
solen kommer att svälla upp och bli röd under sina sista år för att sedan
sjunka ihop till en neutronstjärna större stjärnor än solen exploderar efter
detta stadie som jättestjärna i en supernova) i storlek som 30 solmassor och
därför fusionerar helium i sådana mängder att ytan upphettas till mellan 29726C
och 199726C.
Den höga
temperaturen gör att stjärnan blåser iväg sitt yttre vätelager och på så sätt
blottas den heta kärnan. Kärnan som i sin tur kastar ut laddade partiklar med
mycket hög hastighet. Wolf-Rayet stjärnor är stjärnor i slutet av sin livscykel
i den uppsvällande fasen. Om kanske enbart några tiotusentals år enligt vad vi
kan beräkna exploderar dessa som en supernova om de inte är mindre och istället
krymper ihop och blir en neutronstjärna (vit dvärgstjärna) som vår sol en gång
blir.
Som supernova släpps en gigantisk mängd energi och
materia ut i galaxen och lämnar kvar ett svart hål eller en neutronstjärna. Hur
detta system reagerar som trippelstjärnsystem vet vi inte. En normal supernova
har få effekter och konsekvenser utanför sitt omedelbara område förutom att supernovor
genom sin strålning kan få förödande konsekvenser om man ligger i dess väg ca
100 ljusår bort därefter är det oskadligt om det sker sett ur jordens synpunkt.
Apep-systemet finns i riktning mot stjärnbilden vinkelhaken 2000 ljusår bort.
När
föregångaren stjärnan är en snabb rotator, kan detta tippa fysiken i en annan
domän helt: i en gammastrålningsskur. Wolf-Rayet stjärnor är per definition i
slutet av sin livscykel. När det gäller två Wolf-Rayet-stjärnor
och en stor het jättestjärna kretsande om varandra bildas damm och en svans av
glödande sotigt damm.
Både den geometriska formen och rörelsen av detta
damm påverkar fysiken av stjärnans omloppsbana liksom molnets hastighet. Efter
dubbelkontroll av eventuella fel var vi tvungna att acceptera att dammspiralen expanderande
fyra gånger långsammare än de uppmätta stjärnvindarna. Vi konfronterades med
något i detta Wolf-Rayet dubbelstjärnesystem som kräver ny fysik för att förklaras.
Om stjärnorna snurrar mycket snabbt runt sin axel är det möjligt att detta kan
starta en långsam vind i en riktning, exempelvis runt ekvatorn, samtidigt som
en snabb vind finns runt polerna.
Om detta sker öppnar det dörren till en värld av
fascinerande fysik som bara har skymtats av astronomer innan. Det är här den
kritiska frågan ställs om stjärnans snabba rotation påverkar dess centrum
Jag (min anm,) anser att just för att det är ett
trippelsystem med två Wolf-Rayet-stjärnor och en stor mycket het stjärna visas
effekter ur detta som är unika och som vi inte helt förstår då de är nya för
oss. Men att en ny fysik behövs är tveksamt enbart ny kunskap ur den gamla där
det gäller att förstå hur ett system som detta agerar.
Det är ett team i Monthly Notices of the Royal
Astronomical Society i London som
arbetat med detta projekt för att förstå mer om detta system.
Bild från vikipedia på Apep - systemet
