Yttrandefriheten är viktig, då kan svåra frågor diskuteras utifrån olika synpunkter. Missförhållanden uppmärksammas mm.
Men det ska inte innebära att det i denna finns möjligheter att kränka eller håna sina medmänniskor och deras tro eller åskådning, politiskt eller religiöst.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158387
Att diskutera och lyfta fram i ljuset ska inte samtidigt vara samma sak som att skapa en nidbild av meningsmotståndaren eller dennes religiösa tro. Hänsyn och respekt ska belysa debatten i ett demokratiskt samhälle annars är det inte en demokrati utan en diktatur där motståndarens uppfattningar ska utplånas med alla medel inklusive hån och nidteckningar.
Rabbin Mose som blev Johan
efter att ha lockats till Uppsala universitet för att bli universitetets egen rabbi.
Namnbytet hade han av någon anledning tagit efter sin besvikelse över att hans väntan
på Messias aldrig infriades.
Han hade mycket stora kunskaper inom den rabbinska litteraturen och fyllde därför väl platsen som undervisare i ämnet. Samtidigt såg han som sin passion (efter sitt namnbyte och lämnande) av förväntan på den uteblivande Messias att försöka omvända messiasväntande rabbiner.
Det han ville omvända dem till var kristendomen. I kristendomen var Jesus den väntade Messias vilket inte judarna ansåg utan de väntar ännu i dag. Även vi kristna väntar men då på den återvändande Jesus som i kristendomen är Messias.
Men det ska inte innebära att det i denna finns möjligheter att kränka eller håna sina medmänniskor och deras tro eller åskådning, politiskt eller religiöst.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158387
Att diskutera och lyfta fram i ljuset ska inte samtidigt vara samma sak som att skapa en nidbild av meningsmotståndaren eller dennes religiösa tro. Hänsyn och respekt ska belysa debatten i ett demokratiskt samhälle annars är det inte en demokrati utan en diktatur där motståndarens uppfattningar ska utplånas med alla medel inklusive hån och nidteckningar.
Rabbin Mose som blev Johan
efter att ha lockats till Uppsala universitet för att bli universitetets egen rabbi.
Namnbytet hade han av någon anledning tagit efter sin besvikelse över att hans väntan
på Messias aldrig infriades.
Han hade mycket stora kunskaper inom den rabbinska litteraturen och fyllde därför väl platsen som undervisare i ämnet. Samtidigt såg han som sin passion (efter sitt namnbyte och lämnande) av förväntan på den uteblivande Messias att försöka omvända messiasväntande rabbiner.
Det han ville omvända dem till var kristendomen. I kristendomen var Jesus den väntade Messias vilket inte judarna ansåg utan de väntar ännu i dag. Även vi kristna väntar men då på den återvändande Jesus som i kristendomen är Messias.
