Google

Translate blog

fredag 24 januari 2020

Komet 67P. Här dansar damm i en vind som en dag troligen delar kometen till två.


Komet 67P antogs vara en tyst smutsig snöboll på sin bana i solsystemet. Men efter rymdfarkosten Rosetta Missions undersökning ovan kometen under 2014 till 2016, då den programmerades att störta ner på dess yta har fotografierna från denna farkost förundrat forskare.


 Både kometens form och händelser på ytan var en överraskning se medföljande länk här. 



Vad som avslöjades var att ytan inte är en stilla plats utan här sveper blåsten fram innehållande sand, iskorn och damm vilket virvlar runt i fördjupningarna.


Alex Hayes en engelsk docent i astronomi, presenterade forskningen utifrån Rosettas datainsamling vid den amerikanska geofysiska unionens höstmöte den 10 december 2019.


Det vi förväntat var sten och grusmaterial i en slät terräng den terräng som täcker halva kometen där is ansågs inte finnas. Men dessa regioner var istället överraskande isiga och var  de mest aktiva delarna av kometen. Rörelserna här är anledningen till urgröpningarna av kometen. Teoretiskt har nu utarbetats en modell för hur denna process började och har fortsatt agera. Något som sker säsongvis.


Kometen har en form som påminner om en skivstång, med två lober och en hals där en av de största släta terrängområdena är på halsen i en region på kometen.


Kometens hastighet genom solsystemet i 135185 km/tim och ett år (runda runt solen) är 6,45 år. Under denna resa värmer solen kometen under några  månader och effekten blir att isigt material kommer i rörelse. 


Jag)min anm,) undrar om inte denna process en gång slutar med att kometen blir delad i två stycken. Urholkningen delar till slut kometen genom att vinden urholkar dess mjuka yta än mer.



Bild från vikipedia på komet 67P eller 67P/Churyumov-Gerasimenko som den även kallas.