Forskare som använder H.E.S.S.-observatoriet i
Namibia har upptäckt den högsta gammastrålningskällan någonsin från
en slocknad stjärna och då av de en som kallas pulsar. Energin hos gammastrålarna klockade in vid 20 tera-elektronvolt, eller cirka tio biljoner gånger
högre energi än hos synligt ljus. Upptäckten är svår att förena med teorin om pulserande gammastrålar beskriver det internationella laget i
tidskriften Nature Astronomy.
Pulsarer är den kvarvarande rester av stjärnor som exploderat som en supernova. Explosionerna lämnar efter sig en liten stjärna med en diameter på cirka 20 kilometer, som roterar extremt snabbt och har ett enormt magnetfält. Dessa avsomnande stjärnor består nästan helt av neutroner beskriver H.E.S.S.-forskaren Emma de Oña Wilhelmi medförfattare till publikationen och som arbetar vid DESY Deutsches Elektronen-Synchrotron DESY i Tyskland).
Pulsarer avger roterande strålar av elektromagnetisk
strålning och kan ses som kosmiska fyrar. Om deras strålar sveper över vårt
solsystem ser vi blixtar av gammastrålning i jämna tidsintervaller. Vela-pulsaren,
som ligger på södra himlen i konstellationen Vela (i fartygets segel) är den ljusstarkaste
pulsaren i radiobandet i det elektromagnetiska spektrumet och den ljusast ihållande källan av kosmiska gammastrålning i giga-elektronvolt (GeV) -området.
Den roterar ungefär elva gånger per sekund.
Men detta är inte slutet på historien: med hjälp av
djupobservationer med H.E.S.S. har en ny strålningskomponent med ännu högre
energi nu upptäckts, med energi på upp till tiotals tera-elektronvolt (TeV).
Det är ungefär 10 000 gånger mer energirikt än all strålning som någonsin
upptäckts tidigare från detta slag av objekt, beskriver medförfattaren till
studien Christo Venter vid North-West University i Sydafrika.
Denna mycket höga energi uppträder vid samma
fasintervall som den som observerats i GeV-området. Men för att uppnå dessa
energier bör elektronerna behöva fara ännu längre inifrån pulsaren än från magnetosfären (viket är det som vi vet hittills är källan i en pulsar för gammastrålar) men
rotationsemissionsmönstret måste förbli intakt.
Resultatet utmanar vår tidigare kunskap om pulsarer
och kräver en omprövning av hur dessa naturliga acceleratorer fungerar, beskriver
Arache Djannati-Atai från Astroparticle &; Cosmology (APC) laboratorium i
Frankrike, som ledde forskningen.
Bild vikipedia på High Energy Stereoscopic System
(H.E.S.S,) observatoriet i Namibia varifrån upptäckten gjordes.
