Den 30 maj 2024 körde NASA:s Mars-rover Curiosity
över en sten på Mars yta som då sprack upp och avslöjade något som aldrig tidigare
setts på Mars: en sten bestående av gula svavelkristaller.
Sedan oktober 2023 har rovern utforskat ett område
på Mars rikt på sulfater, ett slags salt som innehåller svavel och som bildas
när vatten avdunstar. Men där tidigare upptäckter har gjorts av svavelbaserade
mineraler en blandning av svavel och andra material – är bergarten som
Curiosity nyligen spräckte bestående av rent svavel. Det är inte klart vilket
förhållande, om något, detta elementära svavel har till andra svavelbaserade
mineraler i området.
Medan människor associerar svavel med lukten av
ruttna ägg (resultatet av vätesulfidgas), är elementärt svavel luktfritt. Det
bildas bara under ett smalt spektrum av förhållanden som forskare inte har
förknippat med platsens historia där rovern körde och Curiosity hittade en hel
del av det – ett helt fält av ljusa stenar som liknar den som rovern krossade.
"Att hitta ett fält med stenar bestående av
rent svavel är som att hitta en oas i öknen", beskriver Ashwin Vasavada,
forskare vid Curiositys projekt vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory i södra
Kalifornien. – Det ska inte finnas där men nu visar det sig att det likväl gör
det och då måste vi förstå varför. Att upptäcka konstiga och oväntade saker
är dock det som gör planetutforskning spännande.
Gediz Vallis-kanalen, som upptäcktes från rymden
flera år före Curiositys uppskjutning är en av de främsta anledningarna till
att forskarteamet ville besöka den här delen av Mars. Forskare tror att kanalen
karvades ut av flöden av flytande vatten och skräp som lämnade en ås av stenblock
och sediment efter sig som sträckte sig ner på bergssidan och bildade kanalen.
"Det här var ingen lugn period på Mars i det
förflutna", beskriver Becky Williams, forskare vid Planetary Science
Institute i Tucson, Arizona, och biträdande huvudforskare för Curiositys
mastkamera, Mastcam. Vi tittar på flera
flöden i kanalen, inklusive spår av stora översvämningar och blockrika flöden.
Medan svavelstenarna var för små och spröda för att provtas med borren,
upptäcktes även en större sten som nu fått smeknamnet "Mammoth Lakes"
i närheten. Denna fann man efter att Roverns ingenjörer letat efter en del av
berget som skulle möjliggöra säker borrning och hitta en parkeringsplats på den
lösa, sluttande ytan för att möjliggöra en borrning.
Efter att Curiosity borrat sitt 41:a hål med hjälp
av den kraftfulla borren som finns i änden av roverns 2 meter långa robotarm
togs den pulveriserade stenen in i instruments inre för vidare analys så
forskarna kunde avgöra vilka material stenen bestod av. Det var gula
svavelkristaller här också. Rent svavel.
Curiosity har sedan dess drivit bort från Mammoth
Lakes och är nu på väg för att se vilka andra överraskningar som väntar på att
upptäckas i kanalen.
Bild https://www.nasa.gov/ en hittad sten av rent
svavel på Mars.
