Centrum av Vintergatan finns 27000 ljusår från oss. Här finns ett svart hål som väger 4 miljoner gånger mer än vår sol. Det har med tiden blivit mer och mer uppenbart att här ibland sker stora saker. Saker som att det slukas ett stort gasmoln som kommit för nära det svarta hålet eller en stjärna när det svarta hålet lyckats dra till sig en sådan över tid.
När detta sker ger det effekten att det svarta
hålet puffar ut kraftfulla strålar av partiklar som färdas med nästan ljusets
hastighet. Livsfarliga strålar om vi kommer i vägen. Det största utbrottet vi vet skett här hände för 2 miljoner år sedan. Effekten av detta kan än ses i form av
ett expanderande plommonlikt plasma som bildar en timglasform, som sträcker sig
långt över och under planet i vår galax.
Hubbleteleskopet har nu hittat tecken på att det
svarta hålet fortfarande pyr efter denna händelse. Från vår synvinkel sett ska vi komma ihåg att det vi ser är något som skedde för 27000 år sedan.
NASA:s Rymdteleskopet Hubble har inte fotograferat fantomstrålen direkt som ger denna effekt då den tränger ut från det svarta hålet men indicier på att den fortfarande trycker svagt in i ett stort vätemoln och sedan stänker som den smala strömmen från en slang riktad in i en sandhög gör.
Detta är ytterligare bevis på att det svarta hålet inte
är ett sovande monster utan periodvis vaknar när stjärnor och gasmoln faller in
i det. Svarta hål drar in material i en virvlande kretsande ackumuleringsskiva
där en del av det infallna materialet sveps ut i utflödesstrålar som kollimeras
(parallell riktning av ljus eller annan strålning) från det svarta hålets
kraftfulla magnetfält. De smala "strålarna" åtföljs av en flod av
dödlig joniserande strålning. "Det centrala svarta hålet är dynamiskt
variabelt och är för närvarande lugnt", säger Gerald Cecil vid University
of North Carolina i Chapel Hill.
Bild från Hubbleteleskopet som visar området som
omtalas ovan.
