Det var 1600-tal och Galileos tid. Istället började man se den som en kompakt kropp som snurrade runt jorden. Man sökte och fann matematiska lagar som kunde förklara planeternas rörelsemönster och man försökte uttolka hela universum i matematiska lagar.
Man upptäckte nya himlakroppar, bland annat att Jupiter hade månar.
Jorden slutade därmed att ses som en unik fast himlakropp utan man började förmoda att hela universums synbara stjärnor var kroppar.
Ting med substans. Inte bara himlaljus.
Det var en ny verklighet som började ta form bland vetenskaperna.
Början till vår verklighet.
Naturvetenskapen tog steg framåt som kyrkan tidigare förbjudit.
För den intresserade så följer här en länk på som man kan läsa på om en av våra mest kända naturvetenskapsmän i historien.
Galileo Galilei
