Hutcheson var 1700 talets största moralfilosof.
Enligt honom styrs vårt moraliska handlande av den reaktion av gillande eller ogillande vi upplever vid valmöjligheten av olika ageranden i en viss situation. En ädel handlig väcker vår sympati medan motsatsen gäller när vi ser eller upplever en ond handling.
Våra sinnen och känslor är vägledande för moralisk kunskap. Åter som jag ser det tankar som har ursprung från Sokrates och vidareutvecklats för att passa en ny tanke.
Jag kan förstå hur Hutcheson tänkte, att normalt mår människan bra om den gör något gott för någon annan. Behandla andra som du själv vill bli behandlad är något vi alla hört eller läst och det ligger mycket sanning i detta.
Skillnaden mot tidigare moralfilosofer var att Hutcheson ansåg att sinne och känsla gav moralisk kunskap medan tidigare filosofer ansett att det är genom förnuftet vi får kunskap om moral.
Intuition kan man se som Hutchesons ledstjärna som grundidé inom moralförståelse. Medan tidigare filosofi har sitt ursprung från Sokrates, Platons morallära och även Aristoteles.
Det ena utesluter knappast det andra förnuftig diskussion eller tankeverksamhet kan säkert ge bra resultat. Men hur vet de diskuterande om det är förnuftet som styr eller egenintresset.
Samtidigt kan man undra om intuition alltid leder rätt. Fodrar det inte ett friskt sinne eller psyke för att resultatet ska bli gott. Jag tror det då någon universallösning för moralfilosofins svar inte finns utan endast teorier och möjligheter. Moral kan man tolka som något som skiftar från tid till tid. Det som anses som gott under en tid ses som ondska under nästa tid. Moral kan ses som relativt i förhållande till politik, samhällsströmmar och religiös tolkning av skrifterna, tyvärr har det många gånger sett ut så.
Närmast vår tid här i västerlandet är tveklöst andra världskriget. Det vi efterlevande såg av Tysklands agerande efter kriget, var något som tyskarna själva såg som något helt annat under kriget. Det var två helt skilda moraliska uppfattningar som krockade. Två uppfattningar av ont och gott. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=738026
Och överallt där denna kamp mellan ont och gott som egentligen enbart handlar om makt, finns soldaten. Den som inget kan, eller får göra, om denne ska få en chans att överleva, än att lyda order från maktens mäns lakejer, befälen.
Enligt honom styrs vårt moraliska handlande av den reaktion av gillande eller ogillande vi upplever vid valmöjligheten av olika ageranden i en viss situation. En ädel handlig väcker vår sympati medan motsatsen gäller när vi ser eller upplever en ond handling.
Våra sinnen och känslor är vägledande för moralisk kunskap. Åter som jag ser det tankar som har ursprung från Sokrates och vidareutvecklats för att passa en ny tanke.
Jag kan förstå hur Hutcheson tänkte, att normalt mår människan bra om den gör något gott för någon annan. Behandla andra som du själv vill bli behandlad är något vi alla hört eller läst och det ligger mycket sanning i detta.
Skillnaden mot tidigare moralfilosofer var att Hutcheson ansåg att sinne och känsla gav moralisk kunskap medan tidigare filosofer ansett att det är genom förnuftet vi får kunskap om moral.
Intuition kan man se som Hutchesons ledstjärna som grundidé inom moralförståelse. Medan tidigare filosofi har sitt ursprung från Sokrates, Platons morallära och även Aristoteles.
Det ena utesluter knappast det andra förnuftig diskussion eller tankeverksamhet kan säkert ge bra resultat. Men hur vet de diskuterande om det är förnuftet som styr eller egenintresset.
Samtidigt kan man undra om intuition alltid leder rätt. Fodrar det inte ett friskt sinne eller psyke för att resultatet ska bli gott. Jag tror det då någon universallösning för moralfilosofins svar inte finns utan endast teorier och möjligheter. Moral kan man tolka som något som skiftar från tid till tid. Det som anses som gott under en tid ses som ondska under nästa tid. Moral kan ses som relativt i förhållande till politik, samhällsströmmar och religiös tolkning av skrifterna, tyvärr har det många gånger sett ut så.
Närmast vår tid här i västerlandet är tveklöst andra världskriget. Det vi efterlevande såg av Tysklands agerande efter kriget, var något som tyskarna själva såg som något helt annat under kriget. Det var två helt skilda moraliska uppfattningar som krockade. Två uppfattningar av ont och gott. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=738026
Och överallt där denna kamp mellan ont och gott som egentligen enbart handlar om makt, finns soldaten. Den som inget kan, eller får göra, om denne ska få en chans att överleva, än att lyda order från maktens mäns lakejer, befälen.
