Citerat från vikipedia; Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia. Om en gas värms tillräckligt mycket separeras elektronerna från atomkärnorna och ett plasma bildas. Ett plasma kan sägas vara en gas av laddade partiklar, joner och elektroner. När ett ämne har hettats upp till plasma skiljs atomernas beståndsdelar åt, det vill säga: elektronerna rör sig fritt från kärnan. Slut citat.
Forskare vid Leibniz Institute for Astrophysics
Potsdam (AIP) har upptäckt en ny plasmainstabilitet som kan revolutionera vår
förståelse av ursprunget till kosmisk strålning och deras dynamiska inverkan på
galaxer.
I början av förra seklet upptäckte fysikern Victor
Hess ett nytt fenomen som fick beteckningen kosmisk strålning och som senare
gav Nobelpriset i fysik 1936. Han genomförde ballongflygningar på hög höjd och
upptäckte att jordens atmosfär inte joniseras av markens radioaktivitet.
Istället bekräftade han att joniseringens ursprung var utomjordiskt. Senare förstods
att kosmisk "strålning" består av laddade partiklar från yttre rymden
som flyger nära ljusets hastighet snarare än av strålning. Begreppet
"kosmisk strålning" överlevde dock denna upptäckt. https://sv.wikipedia.org/wiki/Victor_F._Hess
I den nya studien har Dr Mohamad Shalaby, forskare
vid AIP och huvudförfattare till denna och hans medarbetare utfört numeriska
simuleringar för att följa banorna för ett flertal kosmiska strålningspartiklar
och studera hur dessa interagerar med det omgivande plasmat vilket består av
elektroner och protoner. När forskarna studerade kosmisk strålning som flög
från den ena sidan av simuleringen till den andra upptäckte de ett nytt fenomen
- elektromagnetiska vågor i bakgrundsplasmat. Dessa vågor utövar en kraft på
den kosmiska strålningen som ändrar deras banor.
Detta nya fenomen kan enklast förstås om vi
betraktar den kosmiska strålningen som att den inte är enskilda partiklar utan
istället stöder en kollektiv elektromagnetisk våg. När denna våg interagerar
med de grundläggande vågorna i bakgrunden förstärks dessa kraftigt och en
överföring av energi äger rum. Insikten gör det möjligt för oss att betrakta
kosmisk strålning som strålning och inte som enskilda partiklar i det här
sammanhanget precis som Victor Hess ursprungligen ansåg, beskriver professor
Christoph Pfrommer, chef för avdelningen för kosmologi och högenergiastrofysik
vid AIP. En bra analogi för beteendet är att tänka sig att enskilda
vattenmolekyler tillsammans bildar en våg som bryts vid stranden. D
Det finns många tillämpningar av denna nyupptäckta
plasmainstabilitet, inklusive en trolig förklaring av hur elektroner från det
termiska interstellära plasmat kan accelereras till höga energier vid
supernovarester. Den här nyupptäckta plasmainstabiliteten innebär ett stort
steg framåt i vår förståelse av accelerationsprocessen och förklarar slutligen
varför dessa supernovarester lyser i radio- och gammastrålningen, beskriver
Mohamad Shalaby. Dessutom öppnar denna banbrytande upptäckt dörren till en
djupare förståelse av de grundläggande processerna för transport av kosmisk
strålning i galaxer vilket utgör det största mysteriet i vår förståelse av de
processer som formar galaxer under deras kosmiska utveckling.
Bild vikipedia. Norrskenet är ett (plasmafenomen)
ett av få synliga plasmafenomen i jordens jonosfär.
