Vesta är den fjärde asteroid som en gång upptäcktes.
Den är den näst största asteroiden vi känner till och dess mått är 578×560×458
kilometer. Rymdteleskopet Hubble har nyligen gjort en större undersökning av
Vesta. . Temperaturen har då uppskattats till att på solsidan ligga på ca -20
°C medan temperaturen under vintern däremot kan sjunka ända ner till -190 °C.
Dvärgplaneten Vesta och utforskningens resultat hjälper forskare att bättre förstå den tidigaste eran under bildandet av
vårt solsystem. I två nyligen publicerade artiklar av forskare från University
of California, Davis, användes data från meteoriter som kan härröra från Vesta till
hjälp för det så kallade "saknade mantelproblemet" i sökandet efter kunskap om
solsystemet då det var ett par miljoner år gammalt. Resultaten publicerades i Nature Communications den 14
september och Nature Astronomy den 30 september.
Under solsystemets tidiga år fanns klumpar av smält sten som värmts upp genom
upprepade kollisioner. Järn och element som rhenium, osmium, iridium, platina
och palladium sjönk till mitten i en sådan kropp och bildade en metallisk kärna. När planeten (vi talar här om början till planeter) svalnade bildades en tunn fast skorpa över manteln. Senare kraschaner av meteoriter
av järn och andra element på ytan och skapade höljet av planeten (ex det tunna skikt där vi människor finns på Jorden om vi ser på vår planet).
Större delen av en planet även jorden består av
manteln. Men stenar från mantelskikt är sällsynta bland asteroider och
meteoriter. I den senaste Nature Communications-uppsatsen arbetade Yin och UC
Davis doktorander Supratim Dey och Audrey Miller med huvudförfattaren Zoltan
Vaci vid University of New Mexico med att beskriva tre nyligen upptäckta
meteoriter som inkluderar mantelsten med innehåll av mineralet olivin som en viktig
komponent. UC Davis-teamet bidrog med en exakt analys av isotoper här vilket
skapade ett fingeravtryck som gjorde det möjligt att identifiera meteoriterna
som kommer från Vesta eller en mycket liknande kropp (de tre meteoriterna hade
samma sammansättning som man redan visste att Vesta har). Dock betyder inte
detta att de kom just från Vesta. Vesta är en dvärgplanet där enbart manteln finns.
Man hade trott att Vesta och de större inre
planeterna kunde ha fått mycket av sitt material från asteroidbältets objekt
(Vesta finns i detta bälte). Men ett viktigt fynd från studien var att de inre
planeterna Merkurius, Venus, Jorden och månen, Mars och dvärgplaneterna i
asteroidbältet fick det mesta av sin massa av att kollidera och slås samman
med andra smälta objekt tidigt i solsystemets historia. Asteroidbältet i
sig representerar det överblivna materialet vid planetbildningen. Men detta
material eller asteroidbältet i sig bidrog inte mycket till bildandet av de
större världarna.
Bild från vikipedia på dvärgplaneten Vesta tagen av
rymdsonden Dawn 1 aug 2011.
