Sambandet mellan Neptunus moln och solaktivitet är överraskande för forskare eftersom Neptunus endast tar emot solljus med cirka
0,1 % av den intensitet jorden tar emot. Ändå verkar Neptunus globala molniga
vädersystem drivas av solaktivitet och inte planetens fyra årstider som var och
en varar i cirka 40 år.
För närvarande är molntäckningen på Neptunus extremt
låg med undantag för några moln som svävar över planetens sydpol. Ett University
of California (UC) Berkeley-lett team av astronomer upptäckte att överflödet av
moln som normalt ses vid den isiga jättens mellersta breddgrader började blekna
bort 2019.
Jag blev förvånad över hur snabbt molnen försvann på
Neptunus, beskriver Imke de Pater, professor emeritus i astronomi vid UC
Berkeley och seniorförfattare till studien. Vi såg i huvudsak molnaktiviteten
sjunka inom några månader, beskrev hon.
Nu fyra år senare visar de senaste bilderna vi tog i
juni att molnen ännu inte har återgått till sina tidigare nivåer, skriver
Erandi Chavez, doktorand vid Center for Astrophysics | Harvard-Smithsonian
(CfA) i Cambridge, Massachusetts som ledde studien när hon var
astronomistudent vid UC Berkeley. Detta är extremt spännande och oväntat eftersom
Neptunus tidigare period med låg molnaktivitet inte alls var lika långvarig.
För att övervaka utvecklingen av Neptunus utseende
analyserade Chavez och hennes team Keck-observatoriets bilder tagna från 2002
till 2022, Hubble Space Telescopes arkiverade observationer med början från 1994 och data
från Lick Observatory i Kalifornien från 2018 till 2019. Under de senaste åren
har Keck-observationerna kompletterats med bilder tagna som en del av Twilight
Zone-programmet och Hubbles Outer Planet Atmospheres Legacy (OPAL) –program har
också använts.
Bilderna avslöjar ett spännande mönster av säsongsförändringar i Neptunus molntäcke och solcykeln - den period då solens magnetfält vänder vilket sker vart 11: e år då det blir trassligt likt en garnboll. Det är då antalet solfläckar och ökande solflare-aktivitet sker. När cykeln fortskrider bygger solens stormiga beteende till ett maximalt läge tills magnetfältet åter vänder polariteten. Därefter lugnar sig solen igen till ett minimum av solfläckar och solflares och en ny cykel börjar.
Forskargruppen
fortsätter att spåra Neptuns molnaktivitet. Vi har sett fler moln i de senaste
Keck-bilderna som togs under samma tid som NASA: s James Webb Space Telescope
observerade planeten; dessa moln sågs särskilt på nordliga breddgrader och på
höga höjder, vilket förväntas om man ser ett samband till observerade ökningen av solens UV-flöde
under de senaste cirka 2 åren, säger de Pater.
De kombinerade data från Hubble, Webb Space
Telescope, Keck Observatory och Lick Observatory kommer att möjliggöra
ytterligare undersökningar av fysiken och kemin som leder till Neptunus
dynamiska utseende vilket i sin tur kan bidra till att fördjupa astronomernas
förståelse inte bara av Neptunus utan också av exoplaneter eftersom många av
planeterna utanför vårt solsystem tros ha Neptunusliknande egenskaper. Resultaten
från studien publicerades i tidskriften
Icarus.
Man
kan ha funderingar på hur mycket solflares och solfläckar har på Jorden som
ligger mycket närmre solen än Neptunus då det ger synbara effekter ändå ut till Neptunus (dock är dessa ej förstådda i dag om hur effekterna kan
ske).
Bild vikipedia då Voyager 2 för första gången fotograferade
molnskuggor på en annan planet här Neptunus. Det var den 25 augusti 1989.
