Forskare från RIKEN Cluster for Pioneering Research (RIKEN is a large natural sciences research institute in Japan) har använt sig av datormodeller för att visa hur en hypotetisk typ av supernova skulle utvecklas under tusentals år.
Supernovor är viktiga för kosmologi, eftersom eett slag av dessa. Klassen Ia, används som "standardljus" vid avståndsmätning och dessa mätningars resultat används i de för att räkna ut universums expansionshastighet som visar sig accelererar. Det är accepterat att typ Ia supernovor härrör från explosioner från degenererade stjärnor så kallade vita dvärgstjärnor. Stjärnor som bränt slut på sitt väte och krympt till kompakta mycket täta objekt. Men däremot är mekanismen som orsakar explosionerna inte förstådd.
Nyligen har upptäckten av vita dvärgstjärnor som snurrar runt sin axel extremt snabbt gett ökad trovärdighet till en teori om ursprunget till dessa
supernovor. I teorin ingår 50 % av de vita dvärgstjärnorna därute i ett binärt system
"ett dubbelstjärnsystem", där en av
stjärnornas ytskikt av helium exploderat och då antänds en större
explosion i stjärnans kol-syrekärna. Resultat blir utplåning av stjärnan (en
supernova är resultatet som lämnat en vit dvärg kvar) och dess följeslagare
(stjärna) kastas bort med enorm hastighet från händelsesfären.
Mycket lite är känt om vilken form resterna av en
sådan händelse har efter heliumexplosionen. För att utforska detta beslutade
teamet att simulera den långsiktiga utvecklingens formen av en supernovarester under tusentals år
efter en explosion. Faktum är att de kunde observera vissa funktioner som kan vara specifika för detta scenario vilket gav en möjlighet till att undersöka
supernovafysik, inklusive en "skugga" eller mörk fläck omgiven av en
ljus ring i områdena. De drog slutsatsen att resterna av explosioner av typ Ia inte
nödvändigtvis är symmetriska vilket annars var den allmänt accepterade teorin.
Enligt Gilles Ferrand huvudförfattaren till studien,
"D6 (namnet på denna) supernovaexplosion har en specifik form. Vi var inte övertygade om att
det skulle synas i resterna långt efter den första händelsen men vi fann att
det finns en specifik signatur som vi fortfarande kan se tusentals år efter
explosionen. (D6 är scenariots namn som beskrivs ovan)
Shigehiro Nagataki, ledare för Astrophysical Big
Bang Laboratory vid RIKEN, säger: "Det är ett mycket viktigt fynd då det
kan påverka användningen av Ia-supernovor som kosmiska måttstockar. De ansågs
en gång härstamma från ett enda fenomen men om dessa kan vara olika kan det
kräva en omvärdering av hur vi använder Ia-supernovor”. (om alla inte är lika kan det kanske ge fel eller skilda mätresultat då
vi använder dess ljus i mätning av universums expansionshastighet (min anm.))
Ferrand tillägger följande: "Framöver planerar
vi att lära oss att mer exakt beräkna röntgenemissionen med hänsyn till
sammansättningen och tillståndet hos den exploderade plasman för att göra
direkta jämförelser med observationer. Vi hoppas att rapporten kommer att ge
nya idéer till observatörer om vad man ska leta efter i supernovarester.
Forskningen, var ett samarbete med en internationell
grupp av forskare från University of Manitoba och rapporten publicerades i The
Astrophysical Journal.
Till
slut en bild och en artikel från eso.org på bilden och bakgrunden till hur vår
galax svarta hål fotograferades för första gången under gårdagen.
