Helvetius (1715-1771) med sitt miljötänkade känner vi igen. Han ansåg att människan kan formas till vad som helst. En nyfödd människa en tabula rasa (ett tomt blad) ansåg han.. Alla nyfödda är lika när det gäller begåvning, karaktär m.m. Tankar som fanns långt fram i tiden in i vår tid.
Människan formas enbart genom sin miljö och den uppfostran hon får. Genom detta som blir olika för alla människor formas människan. Här uppkommer de personligheter och skillnader som finns mellan människor.
Detta känner vi igen. Under 1970-talet ansågs det vara miljön som formade en människa till skillnad mot tidigare då man ansåg arv var det enda. En brottslings barn föddes med dåliga anlag o.s.v.
Men arvstänkandet hade en del att göra med det så kallade rastänkandet och sågs härmed inte positivt då rastänkandet hade börjat försvinna under 1970-talet. Därför anammades miljötänkandet till allenarådande när det gällde hur barn och vuxna formas.
I dag är vi lite mer nyktra i tänkandet och nu ses arv och miljö som 50-50 och det låter mer rimligt. Vi får inte glömma DNA i arvshänseende då det gäller personlighet. Sedan kan man diskutera om det ska vara 50-50 när det gäller procentuellt hur mycket arv och miljö ska värderas. Kanske det inte väger så jämt men att både arv och miljö har betydelse är i dag självklart. Man har exempelvis påvisat likheter mellan enäggstvillingar med olikartad miljöuppväxt och ändå funnit stora likheter i personlighet. Så inom detta område har vetenskapen nyktrat till.
Nu till något helt annat än arv och miljö hur viktigt detta än är. Jag förundras över respektlösheten som i dag genomsyrar samhället mot religionsutövare. Se
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151370 att som polisen avbryta en mässa är så respektlöst att man bävar för samhällets utveckling. En mässa är inte samma sak som en teaterföreställning eller föreläsning i världsliga frågor. Vid sådana sammanhang är det skillnad.
Polisen skulle självklart bötfällt felparkerarna. Men om inte fara för liv och lem var fallet så skulle de absolut inte gått så respektlöst fram mot människors deltagande i sin mässa eller avbrytande av prästen. Inget framgår att det var akut fara för liv o lem. Om det nu var så brått som polisen bedömde kunde de talat med kyrkvärdarna som då kunde gått runt och lite diskret försökt hitta de skyldiga. Nej kyrkan ska vara en fridens plats där inga myndighetspersoner ska utöva sitt ämbete om det inte handlar om akuta ting på liv o död. Att avbryta en mässa ska vara absolut tabu.
OBS: polisen gjorde i detta fall vad de trodde var rätt ingen kritik bör riktas mot de polismän som gick in utan bara på den okunskap deras befäl hade som tillät detta. Ett plus för kåren att de nu anmäler sig själva för att få veta hur de ska agera i framtiden. Jag hoppas bara att inte vårt avkristnade samhälle börjar se kyrkans rum som vilken allmän plats som helst.
Människan formas enbart genom sin miljö och den uppfostran hon får. Genom detta som blir olika för alla människor formas människan. Här uppkommer de personligheter och skillnader som finns mellan människor.
Detta känner vi igen. Under 1970-talet ansågs det vara miljön som formade en människa till skillnad mot tidigare då man ansåg arv var det enda. En brottslings barn föddes med dåliga anlag o.s.v.
Men arvstänkandet hade en del att göra med det så kallade rastänkandet och sågs härmed inte positivt då rastänkandet hade börjat försvinna under 1970-talet. Därför anammades miljötänkandet till allenarådande när det gällde hur barn och vuxna formas.
I dag är vi lite mer nyktra i tänkandet och nu ses arv och miljö som 50-50 och det låter mer rimligt. Vi får inte glömma DNA i arvshänseende då det gäller personlighet. Sedan kan man diskutera om det ska vara 50-50 när det gäller procentuellt hur mycket arv och miljö ska värderas. Kanske det inte väger så jämt men att både arv och miljö har betydelse är i dag självklart. Man har exempelvis påvisat likheter mellan enäggstvillingar med olikartad miljöuppväxt och ändå funnit stora likheter i personlighet. Så inom detta område har vetenskapen nyktrat till.
Nu till något helt annat än arv och miljö hur viktigt detta än är. Jag förundras över respektlösheten som i dag genomsyrar samhället mot religionsutövare. Se
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151370 att som polisen avbryta en mässa är så respektlöst att man bävar för samhällets utveckling. En mässa är inte samma sak som en teaterföreställning eller föreläsning i världsliga frågor. Vid sådana sammanhang är det skillnad.
Polisen skulle självklart bötfällt felparkerarna. Men om inte fara för liv och lem var fallet så skulle de absolut inte gått så respektlöst fram mot människors deltagande i sin mässa eller avbrytande av prästen. Inget framgår att det var akut fara för liv o lem. Om det nu var så brått som polisen bedömde kunde de talat med kyrkvärdarna som då kunde gått runt och lite diskret försökt hitta de skyldiga. Nej kyrkan ska vara en fridens plats där inga myndighetspersoner ska utöva sitt ämbete om det inte handlar om akuta ting på liv o död. Att avbryta en mässa ska vara absolut tabu.
OBS: polisen gjorde i detta fall vad de trodde var rätt ingen kritik bör riktas mot de polismän som gick in utan bara på den okunskap deras befäl hade som tillät detta. Ett plus för kåren att de nu anmäler sig själva för att få veta hur de ska agera i framtiden. Jag hoppas bara att inte vårt avkristnade samhälle börjar se kyrkans rum som vilken allmän plats som helst.
