Google

Translate blog

lördag 24 augusti 2013

En kollapsad arbetsmarknadspolitik slutstationen kallas fas 3.



Citat: den svenska modellen håller på att krackelera. Tidigare har svensk fackföreningsrörelse kunnat acceptera nedläggningar och strukturomvandling bara staten stod upp för arbetarnas trygghet i form av god a-kassa och aktiv arbetsmarknadspolitik

--Men detta förutsätter att det finns en omställningskraft, som Anders Ferbe kallar det. Den saknas i dag. I stället drabbas industriarbetarna av en ”trippel”:
• först tappar de inkomst när de blir arbetslösa
• dessutom får de betala dyrt till a-kassan som ger allt sämre ersättning för inkomstbortfall
• slutligen befinner sig IF Metalls medlemmar på orter där jobben är få och de hänvisas till en Arbetsförmedling som inte fungerar. Slut citat.

Ovanstående kallar alliansen för ”arbetslinjen” Jag kallar det för vad det i verkligheten är, arbetssökarlinjen. Syftet enligt mig är att skapa en låglöneklass i samhället och segregera svenska folket ekonomiskt med låg a-kassa och jobbskatteavdrag.

Någon annan förklaring finns inte på den förda arbetsmarknadspolitiken. Fackens roll i samhället minskar också då de inte har något att sätta emot då medlemmarna ser till plånboken och jobbskatteavdragen och inte solidariteten med de arbetssökande, troligen i många fall därför att de själva inte tror sig bli arbetslösa.

Ungdomsarbetslösheten ses som något som alltid funnits av de ungdomar idag som växer upp då de inte har referenser bakåt av en annan politik.

Slutstationen för de som inte ens får ett lågt avlönat arbete (det gäller både unga och äldre) blir fas 3. Gratis arbete eller förvaring, i många fall fram till pension som det ser ut idag.


Detta blir deras vardag, se länk.