Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan
jorden och solen och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller
delvis blir skymd för den som finns på en plats på jorden där detta sker och
kan ses.
Hisashi Hayakawa från Institute for Space-Earth
Environmental Research (ISEE) och Institute for Advanced Research (IAR) vid
Nagoya University, i samarbete med Mitsuru Sôma från National Astronomical
Observatory of Japan och Ryuma Daigo från Otaru University of Commerce,
analyserade tre historiska skrifter och skisser för att se om de kunde använda
moderna forskningsmetoder till att identifiera faktiska astronomiska händelser utifrån
den japanska folkloren där man kan tolka in händelser som denna. För sin studie
av publikationerna som gjordes vid Astronomical Society of Japan granskades de skriftliga
dokumenten och därefter beräknades sedan solens och månens relativa positioner
utifrån historiskt perspektiv utifrån tiden folkloren ansågs ha sitt ursprung.
Människor skulle enligt folkloren ha observerat dem från olika platser i
Hokkaido.
Den första av dessa berättelser var från en nedteckning
av John Batchelor (1855–1944), en anglikansk missionär hos Ainu -folket vilken
även publicerade flera verk om Ainu -folkets kultur och trossystem. Några av dessa
skrifter inkluderade Ainu-folkets folklore relaterat till en total
solförmörkelse. Förmörkelsen beskrivs som "tungor av eld och blixtar från
en död svart sols sidor.
Genom att jämföra dessa beskrivningar med
datorsimuleringar av solens och månens positioner fann teamet att förmörkelsen
perfekt matchade en total solförmörkelse. Den färgstarka beskrivningen av en
"svart död sol" kan ha varit en beskrivning av den förmörkade solen.
På samma sätt tycktes "tungor av eld och blixtar" beskriva solkorona
som vi kan se på bilden ovan orsakad av ljusutbrott runt den blockerande månen. Dessa
resultat visar värdet av att bedöma folklore vilka till viss del kan baseras på
fakta. I samlingar av Ainu-folklore var Batchelors redogörelse för den
totala solförmörkelsen unik, enligt Hayakawa. Och tillägger att det inte
fanns datum för händelsen vilket gör det utmanande att diskutera det akademiskt.
Lyckligtvis inkluderade Batchelors beskrivning från Ainu-mannen som berättade
om denna förmörkelse även dess mörker, djurreaktioner och andra unika
egenskaper.
Han inkluderade till och med en grov kronologisk
markör och sa "när min far var barn hörde han sin gamla farfar säga att
hans farfar såg en total solförmörkelse. Ledtrådar som dessa gjorde det möjligt att
reproducera synligheten av solförmörkelser i Horobetsu- och Moto
Muroran-områdena i Hokkaido, där Batchelor samlat i denna folklore. Under dessa
perioder var solen extremt inaktiv vilket inte varit känt sedan tidigare.
Forskarna undersökte också berättelserna från
geografen och utforskaren Tokunai Mogami. År 1786 rapporterade Mogami
berättelsen från en lokal köpman, Denkichi Abeya som är känd som den tidigaste
rapporten om en solförmörkelse som observerats i Hokkaido. Denna händelse hade
associerats med en ringformig förmörkelse där månen täcker solens centrum och
omger den med en ljusgloria. Hayakawa och hans team fann dock att detta skilde
sig något från verkligheten. Faktum är att Mogami tycktes beskriva en djup
partiell solförmörkelse en hybridförmörkelse, en sällsynt händelse som
inkluderar både en ringformig och total förmörkelse. Abeya såg det bara som en
djup partiell solförmörkelse, eftersom de såg den från någonstans runt
Mitsuishi-regionen i södra Hokkaido, som var utanför ringformigheten.
"Våra beräkningar avslöjade att en observatör
vid Mitsuishi kunde se denna förmörkelse, inte som en ringformig förmörkelse
utan bara som en partiell solförmörkelse", sa Hayakawa. "Intressant
nog bevittnade Ryukyu-riket (moderna Okinawa) också samma förmörkelse som en
djup partiell solförmörkelse. Därför är detta förmodligen den tidigaste kända
samtidiga förmörkelseobservationen i Hokkaido av den nordligaste delen av
Japan, och Okinawa, den sydligaste delen.
Slutligen använde forskarna också en dagbok av
Kan'ichiro Mozume (1840–1877), som inkluderade skisser från 1872. Mozume var en
lokal lärare och intellektuell. Hans skisser visar fyra faser av
solförmörkelsen. Forskarna associerade Mozumes skisser med en ringformig
förmörkelse i juni 1872, för vilken det inte finns några tidigare kända
förmörkelserapporter.
Enligt
astronomiska beräkningar skulle förmörkelsen ha varit synligt i Otaru, en stad
i västra Hokkaido."Vi har hittat den tidigaste förmörkelseskissen av
Hokkaido Island iTenkai Nikki (Mozume Kan'ichiros dagbok)," säger
Hayakawa. "Mozume vilken lämnat fyra förmörkelseskisser i sin dagbok och
fångat visuellt den ringformiga förmörkelsen 1872. Hans beskrivning
överensstämde med vår astronomiska beräkning. Detta gjorde det möjligt för oss
att hitta skissens förmörkelse och bekräfta dess tillförlitlighet. Vi fann att
han lämnade en viktig referens om Otarus tidiga historia i Hokkaido.
Hayakawa. "Ytterligare forskning i folklore om förmörkelsebeskrivningar kan vara
av framtida vetenskapligt intresse."
Det
är viktigt att veta att folklore inte alltid är enbart fantasi, Ofta är det en
målande beskrivning utifrån den tiden kultur, religion och erfarenhet av en
verklig händelse de inte har ord för händelser de inte kan förstå som vi kan
konkret kan förstå i dag. Händelser målas upp som monster, naturväsen och
gudar. De beskriver en veklighet med de ord och den kunskap de har för att
beskriva denna (min anm.). Ett exempel är isländska sagor. Saga på isländska
betyder berättelse(muntlig eller skriftlig historia) och mycket i dessa är
beskrivning av händelser i målande form. I svenska språket betyder saga fantasi
så ej isländska språket.
Studien ovan heter, "Analyses of historical
solar eclipse records in Hokkaido Island in the 18–19th centuries,"
publicerades i tidskriften Publications of the Astronomical Society of Japan den
31 oktober 2022 påDOI: 10.1093 / pasj / psac064
Bild vikipedia av en total solförmörkelse i
Frankrike, 11 augusti 1999.
