Geologiforskare vid universitetet i Köln har nyligen avslutat en internationell studie om varifrån den stora asteroid som träffade jorden för cirka 66 miljoner år sedan kom som förändrade klimatet under en lång tid och resulterade i massutrotning av dinosaurierna.
Forskarna analyserade prov från det berglager som markerar gränsen mellan krita och paleogen. Under denna period skedde det sista stora massutdöendet på jorden, då cirka 70 procent av alla djurarter dog ut troligen beroende på asteroidens nedslags effekter. Resultaten av studien, som publicerats i Science tyder på att asteroiden bildats utanför Jupiters omloppsbana under solsystemets tidigaste tid.
Enligt en allmänt accepterad teori utlöstes
massutdöendet av dinosauriernas värld vid skiftet mellan krita och paleogen av
ett nedslag av en asteroid med en diameter på minst 10 kilometer nära Chicxulub
på Yucatánhalvön i Mexiko för 66 miljoner år sedan. Vid nedslaget förångades
asteroiden och stora mängder sten. Fina stoftpartiklar spreds då upp
i stratosfären och skymde solen. Detta ledde till dramatiska förändringar i
levnadsvillkoren på planeten och ledde till att fotosyntesen avstannade under
flera år. Mörker och kyla rådde.
Dammpartiklarna som frigjordes vid nedslaget bildade ett lager av sediment runt hela jordklotet. Det är därför gränsen mellan krita och paleogen kan identifieras och prover lätt kan tas på många platser på jorden från den tiden. Denna tid paleogen sammanfaller med massutdöendet vid slutet av krita och tiden då däggdjur i större mängd började finnas.Proverna innehåller höga koncentrationer av platinametaller.
Metaller som kommer från asteroiden som annars
är extremt sällsynta i de bergarter som bildar jordskorpan.
Genom att analysera isotopsammansättningen av platinametallen rutenium i renrumslaboratoriet vid Kölns universitets institut för geologi och mineralogi upptäckte forskarna att asteroiden ursprungligen kom från det yttre solsystemet.
– Asteroidens sammansättning stämmer överens med
den hos kolhaltiga asteroider som bildades utanför Jupiters omloppsbana då solsystemet
bildades, beskriver Mario Fischer-Gödde vid Köln universitet huvudförfattare till studien.
