Moritz Schlick var professor i filosofi på Wiens universitet. Här ingick han som en av förgrundsfigurerna i Wienkretsen.
Han ansåg att filosofin har en uppgift som var viktigare än någon annan. Det är att logiskt analysera och klart redogöra för de påståenden som vetenskapen kommer fram till. Detta för att aldrig oseriös vetenskap ska få en möjlighet att förvirra människor.
Att forskningsresultat då blir motsägelsefulla bör visa på fel i metodik och därmed inte publiceras. I dag ser vi ofta i medierna motsägelsefulla forskningsresultat, den ena forskaren säger så, den andre så. Exempelvis är vetenskapen oense om klimatuppvärmningens orsaker.
Nästan dagligen läser vi om nya larm om matvaror. Hur noga är dessa resultat uppmätta och analyserade och klargjorda enligt hur Schlick önskade innan de släpps ut som vetande.
Inte alla, långt ifrån alla. Många resultat släpps ut innan man gjort alla analyser för att undvika fel eller motsägningar bara för att forskningsgruppen önskar publiceringen för att snabbt få möjlighet till mer forskningsresurser i form av pengar, bidrag eller fondanslag. Det är den bittra sanningen. Ju mer uppmärksammad en rapport blir desto större chans till nya fondanslag. Schlick mötte sitt öde genom att 1936 bli mördad av en sinnesförvirrad student.
Nu till en annan tankeställare. Tänk vad man kan visa med statistik. Har man en önskan av att bevisa något eller få uppmärksamhet för något för att bli omtalad är möjligheterna gränslösa.
Han ansåg att filosofin har en uppgift som var viktigare än någon annan. Det är att logiskt analysera och klart redogöra för de påståenden som vetenskapen kommer fram till. Detta för att aldrig oseriös vetenskap ska få en möjlighet att förvirra människor.
Att forskningsresultat då blir motsägelsefulla bör visa på fel i metodik och därmed inte publiceras. I dag ser vi ofta i medierna motsägelsefulla forskningsresultat, den ena forskaren säger så, den andre så. Exempelvis är vetenskapen oense om klimatuppvärmningens orsaker.
Nästan dagligen läser vi om nya larm om matvaror. Hur noga är dessa resultat uppmätta och analyserade och klargjorda enligt hur Schlick önskade innan de släpps ut som vetande.
Inte alla, långt ifrån alla. Många resultat släpps ut innan man gjort alla analyser för att undvika fel eller motsägningar bara för att forskningsgruppen önskar publiceringen för att snabbt få möjlighet till mer forskningsresurser i form av pengar, bidrag eller fondanslag. Det är den bittra sanningen. Ju mer uppmärksammad en rapport blir desto större chans till nya fondanslag. Schlick mötte sitt öde genom att 1936 bli mördad av en sinnesförvirrad student.
Nu till en annan tankeställare. Tänk vad man kan visa med statistik. Har man en önskan av att bevisa något eller få uppmärksamhet för något för att bli omtalad är möjligheterna gränslösa.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154899
Säkert skulle det gå att bevisa motsatsen också till vad denna undersökning visar. Det handlar enbart om urval av respondenter och blir det inte som man vill ökar man populationen tills ett spännande resultat uppstår. I annat fall lägger man till någon extra fråga som gör resultatet till något som ger uppmärksamhet. Seriös forskning? Nej!
