Främlingen är lika okänd som ett nyfött barn. Den har alla möjligheter då ingen vet något om denne. Inga fördomar mot denne finns, inga värderingar om hur denne är utefter vad som är känt.
Denne kan skapa en ny tillvaro, ett nytt liv, nya vänner och en ny karriär.
Det låter självklart, men så enkel är inte verkligheten.
Människor ger inte främlingen den möjligheten. Istället får främlingen kämpa i motvind och kanske segregeras till arbetslöshet och utanförskap. Varför?
Anledningen är rädslan för främlingen, att denne ska störa jämvikten i närmiljön och de fördomar och uppfattningar som finns i denna.
Främlingen får utstå främlingshat av många, misstroende av än fler och får oftast inte en chans att komma in i någon samhörighet.
Människans inneboende rädsla för nya människor och kulturer skapar detta. Säkert ligger denna rädsla djupt inom människan och är spår från tider då en främling ofta innebar problem i form av krig, stölder och ond bråd död. Ja även att dessa tog kvinnor med sig och försvann.
Stamkrig var vanliga och resterna av dessa minnen finns säkert i generna och är upphovet till främlingsfientligheten som vi idag fortfarande upplever.
