Google

Translate blog

fredag 19 augusti 2011

Lustig är ordet för Alliansens syn på rehabilitering.


Att sälja ut tillgångar för att betala en statsskuld och samtidigt segregera folket med ytterligare ett jobbskatteavdrag är lustigt.

Det finns bara ideologi i detta, ingen känsla för rätt eller fel eller någon logik.
Arbetslivsresurs ska säljas till privata aktörer. Kan privata aktörer ge samma service till alla inom organisationsutveckling, omställning och rehabilitering som ett statligt verk?
Är inte privata anordnare i första hand intresserade av vinst och utdelning?

Vi har redan sett misslyckandet med elmarknadens avreglering. Apotekens sämre service och tokiga utförsäljningar av statliga företag.

Om nu staten verkligen anser det viktigt med rehabilitering, varför då inte själva äga resurserna, och inte sälja ut expertkunskaper till privata vinstintressen?

Den lilla summa som kan fås i sammanhanget, 145 miljoner vid försäljning, är en småsumma i förhållande till vad det femte jobbskatteavdraget kostar och som till syfte har, direkt eller indirekt, att ytterligare plåga och stigmatisera sjuka och arbetssökande.
Sedan ska man ta i beaktande att staten - bara i år - fått en utdelning från arbetslivsresurs på 56 miljoner.

Säljer en ansvarsfull regim ut en vinstmaskin?
Nej! Men har man som mål att ideologiskt förändra ett samhälle och förhindra att det finns pengar vid ett regeringsskifte att omändra samhället utan stora skattehöjningar, då gör man rätt.

Och det är garanterat målet.

Folkhemmets syn på allas lika värde och allas rätt till en bra levnadsstandard, oberoende om en person har arbete eller inte, är sjuk eller frisk, ska krossas för lång tid framåt av alliansen och dess lakejer.