En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för
en stjärna. När en stjärna i slutet av sitt liv stöter bort sina yttre lager
inträffar en gravitationskollaps och stjärnans kvarvarande inre delar
imploderar. Om stjärnan är så stor att den kvarvarande massan motsvarar 1,4–3
solmassor övergår den till en supernova. Återstoden blir en neutronstjärna som
består av tätt packade neutroner och övrigt material i form av utspridda rester
från supernovan.
Australiska forskare från University of Sydney och
Australiens nationella vetenskapsbyrå, CSIRO, har upptäckt vad som sannolikt är
en neutronstjärna som snurrar långsammare än någon annan som hittills upptäckts.
Ingen annan radioemitterande neutronstjärna, av de mer än 3000 som hittills
upptäckts, har setts rotera så långsamt som denna.
Huvudförfattaren till en artikel om fyndet Dr
Manisha Caleb från University of Sydney Institute for Astronomy beskriver:
"Det är mycket ovanligt att upptäcka en neutronstjärna som sänder ut
radiopulsar så långsamt. Att signalen upprepas i en så lugn takt är
extraordinärt.
Denna ovanliga neutronstjärna sänder ut radioljus med en hastighet som är för långsam för att passa in i nuvarande beskrivningar av radioneutronstjärnors beteende. Detta ger nya insikter i de komplexa livscyklerna hos stjärnobjekt. Ursprunget till en så långperiodisk signal är fortfarande ett stort mysterium även om två typer av stjärnor är huvudmisstänkta – vita dvärgstjärnor och neutronstjärnor.
– Det som är spännande är hur det här objektet
uppvisar tre distinkta emissionstillstånd, vart och ett med egenskaper som är
helt olikt de två andra. Radioteleskopet MeerKAT i Sydafrika spelade en
avgörande roll för att skilja mellan dessa egenskaper. Om signalerna inte kom från
samma punkt på himlen skulle vi inte ha trott att det var samma objekt som
producerade dessa olikartade signaler, beskriver Caleb.
Även om en isolerad vit dvärg med ett utomordentligt
starkt magnetfält skulle kunna producera den observerade signalen (teoretiskt) är det
förvånande att närliggande högmagnetiska isolerade vita dvärgar aldrig har
upptäckts. Omvänt kan en neutronstjärna med extrema magnetfält på ett ganska
elegant sätt förklara de observerade emissionerna.
Enligt astronomerna anses den troliga förklaringen till objektet vara en neutronstjärna som snurrar långsamt. Men tillägger att de inte kan utesluta att objektet
är en del av ett dubbelstjärnsystem bestående av en neutronstjärna eller en vit dvärg.
Mer forskning kommer att krävas för att bekräfta vad objektet är. Hur som helst kommer fortsatt
undersökning att ge värdefulla insikter i fysiken hos dessa extrema objekt.
– Det kan till och med betyda att vi får ompröva vår sedan decennier
förståelse av neutronstjärnor och vita dvärgar i hur de sänder ut radiovågor
och hur deras populationer ser ut i vår galax Vintergatan, beskriver Caleb.
Resultaten av upptäckten publicerades nyligen i
Nature Astronomy.
Bild https://www.sydney.edu.au/
Illustratörs avbildning av CSIRO:s radioteleskop ASKAP med två versioner av det
mystiska himlaobjektet: neutronstjärna eller vit dvärg? Upphovsman: Carl
Knox/OzGrav
