Metan en växthusgas och ökande utsläpp från främst olje- och gasutvinning ökar metanhalten i atmosfären vilket anses vara en bidragande orsak till en förstärkt växthuseffekt. De huvudsakliga källorna till metan är utsläpp från ansamlingar av metan på havsbotten och från manteln i jordens innandöme bland annat från lervulkaner.
Utvinning från fossila
bränslen främst från kol. Djurs matsmältningsprocess främst boskap och då från
speciellt kor och andra idisslare. Produktion av arkéer i risfält.
Anaerob(något organiskt som kräver syre för nedbrytning och sedan ger ifrån sig
metan) nedbrytning av organiskt material. Industriella källor. Föråldringsprocessen
i vanlig asfalt.
Det ultrakraftiga James Webb Space Telescope som
sänds upp senare i år kommer att vara ett kraftfullt verktyg i sökandet av allt
möjligt däruppe. Uppdragen och förväntningarna är många från från all världens astronomer.
Ett uppdrag kan bli att söka efter metanförekomst i exoplaneters atmosfär om nu forskarna fårtid med teleskopet för detta.
Syre kan verka som det självklara att leta efter i
en planets atmosfär när man söker efter tecken på liv, men det är fel. Genom
detta antagande kan liv missas. Dess närvaro eller brist på syre är inte en
tillförlitlig indikator. Jordens historia visar det.
Jordens atmosfär i dag innehåller cirka 21 % syre,
och vi vet att det mesta kommer från organismer i planetens hav. Men det fanns
en tid när cyanobakterier på den unga jorden började producera syre som en
biprodukt av fotosyntesen (inget syre av betydelse för livsprocesser fanns då) och att det tog lång tid innan denna fotosyntes
bidrog till en syrehalt som kunde ge andra slag av liv än dessa bakterier.
Troligen en miljard år.
Tänk om vi undersökte en exoplanet och inte hittade
syre och därmed antog att där inte finns
liv. Det skulle innebära att vi missat att där just nu fanns liv som inte
behövde syre men som avgav metan. Mycket metan på en planet är en indikator på
liv. Till denna ovanstående planet kom vi en miljard år för tidigt för att
finna eventuellt liv av det slag som behövde syre och som kanske skulle vara likt vårt sätt
att andas. Planeten var inte syresatt ännu.
Vi bör (min anm) vara uppmärksamma på att liv kan
finnas i former vi inte kan föreställa oss. En annan möjlighet även om det
finns syre är att liv på en exoplanet kan ha som grundmaterial kisel istället
som hos oss kol. En värld med levande varelser vars grund baseras på kisel är
en värld av varelser som rör sig så långsamt att vi kan ha svårt att förstå att
det är levande kanske intelligenta varelser med en hög civilisation som vi inte kan
förstå att vi funnit.
Bild från pxhere.com. Enligt forskare kommer 17 % av
metanutsläppen från djurs matsmältning. En enda ko beräknas producera 400
gram metan per dag på Jorden. Vad som eventuellt producerar metan på en
exoplanet vet vi inte (vikipedia).
