Alla har vi säkert sett hur landskapet speglas i vattendragen när vi gått, cyklat, åkt bil etc utmed ett vattendrag.
Det är drömskt och upp och ner. Men vackert och skiftande, dag för dag, beroende på vädret och årstiden.
Man kan bli förtrollad genom att se på detta landskap, så nära men ändå omöjligt att nå i sin spegling.
Det är inte konstigt att sagoberättare berättat om världar bakom speglar i form av en spegelvärld eller annan dimension.
Vi kommer ihåg sagolandet Narnia och skräckfilmerna Poltergeist, för att inte tala om Narcissos som älskade sin egen spegelbild.
Speglingar finns och är värda att drömma utmed.
Kanske det är från dessa Platons idévärld har sitt ursprung.
Speglingar i form av du och den andre finns inom psykologin, så kallad projektion.
Speglingar har betydelser i fler sammanhang än vi tror och vi lever utefter dessa speglingar eller projektioner mer än vi förstår.
