Om du vill ha ett arbete och likväl ratas vid varje intervju du lyckats komma på är något fel. Tyvärr på dig och din utstrålning som ger intervjuarna kalla kårar när det gäller att anställa dig.
Kanske det är så enkelt som att din klädstil skrämmer. Är du ung är detta kanske inte så vanligt då man har förstående för detta. Såvida du inte är extremt klädd.
Troligast är det dina svar och din utstrålning som skrämmer. Dock är det åter lättare för dig som är ung att få ett arbete även om du inte har någon erfarenhet av arbetslivet än det är för äldre arbetslösa som ses som mer problematiska.
Hur kan du då ändra ditt beteende vid intervjun? Du kan försöka vara mer tillmötesgående, intresserad och fråga om arbetsplatsen som om du redan var anställd. Bra sätt om du är ung. Idiotiskt om du är äldre då det ses som risk för dominans och en bestämmande natur och ger en varningssignal för att anställa.
Ibland har ingen beteendeförändring någon betydelse. Intresset hos den som kallade dig dör ut omedelbart då denne träffar dig.
Ofta är det inget som går att ta på. Enbart en känsla av obehag och främlingskap som får den som intervjuar dig att snabbt avsluta intervjun då denne fått en obehagskänsla av att träffa dig och absolut inte önskar ha dig som anställd eller slösa tid på dig.
Ofta märker du detta då samtalet snabbt går över och enbart blir en kort resumé av vad företaget är och du får mycket kort presentera dig och inga följdfrågor ställs. Ställs inga följdfrågor till dig då är det kört.
Tack vi hör av oss är en kommentar som du kan räkna med innebär att du inte får jobbet.
Vad kan du då göra? Jag tror inte du kan göra något. Tyvärr tillhör du de som i dagens samhälle inte får arbete. I gårdagens samhälle hade du fått arbete. Då det slags arbete som knappt finns i dag tempoarbete på någon fabrik där du skötte dig själv och utstrålning var betydelselös man såg då bara på hur snabb du var. Personlighet och utstrålning var betydelselöst. Var denna tid bättre? Ja för dig som beskrivs ovan för andra nej.