Med hjälp av ESO:s Large Telescope (VLT) har
astronomer trängt in i den kemiska strukturen hos en närliggande metallfattig
stjärnbildande dvärggalax som kallas JKB18. Galaxen befinner sig 59 miljoner
ljusår bort vilket är nära då det gäller galaxer från vår Vintergatan.
Resultaten av
observationerna tyder på att galaxen är kemiskt inhomogen (blandad). Här finns
ett lågt metallinnehåll och en stjärnmassa på cirka 100 miljoner solar och en genomsnittlig
stjärnbildning på cirka 0,002 ny sol per år.
Systemet
visar en fascinerande uppbyggnad då stjärnbildning samtidigt sker på flera
platser. Kanske (min anm.) det är skälet till så låg takt av stjärnbildning
utöver bristen på metaller. Vanligtvis sker i andra galaxer stjärnbildning i de
centrala delarna där det i dessa finns gott om gas, damm och metaller. Kanske
(min anm.) just metallfattigheten i de centrala delarna får stjärnbildning att
istället här ske lite här och där.
En grupp astronomer under ledning av Bethan L. James
från Area Telescope Science Institute i Baltimore, Maryland har gjort
undersökningen av galaxen med hjälp av VLT:s
Multi Unit Spectroscopic Explorer (MUSE). Målet var att undersöka spridningen
av metaller i hela systemets joniserade gas. Resultatet blev som vi läste ovan
metallbrist i jämförelse med andra galaxer.
Det söktes då efter den mest sannolika orsaken till
den observerade metallbristen. Astronomer anser att det här kan ha som orsak
bristen på supernovor historiskt spår av sådana hittades inte. Supernovor
producerar metaller. Men av någon anledning utesluter de likväl denna
förklaring av metallbrist.
Varför man
kommer till den slutsatsen förstår jag inte (min anm.) istället diskuterar de
anhopning av metallfattig gas, korta blandningstidsskalor eller självanrikning
från Wolf-Rayet-stjärnor.
Mer högupplösta forskningsstudier av JKB 18 behövs.
Bild från vikipedia på en Wolf–Rayet-stjärna WR 124
i stjärnbilden Pilen inuti med sitt utkastade moln av gas i nebulosan M1-67. Här kan man lösa mer om detta slag av stjärna.
