Sökandet efter utomjordisk intelligens (SETI) har alltid varit osäkert. Med bara en beboelig planet (jorden) och en enda teknologiskt avancerad civilisation (mänskligheten) som exempel, är forskare fortfarande begränsade till att skapa teorier över var andra intelligenta livsformer kan finnas (och vad de kan ha för sig) utifrån jordens förållanden.
Sextio år efter bildandet av Fermis berömda paradox ("Var är alla?") är svaret fortfarande obesvarat. På den positiva sidan ger detta oss många möjligheter att ställa hypoteser om möjliga platser, aktiviteter och teknosignaturer som framtida astronomer kan testa.
En möjlighet är att civilisationernas tillväxt begränsas av fysikens lagar (ex avstånd och civilisationers existens i tid) och de planetariska miljöernas bärkraft (hur länge en planet kan ha liv). I en nyligen genomförd studie tittade ett team från University of the Philippines Los Banos bortom traditionell perkolationsteori för att överväga hur civilisationer kan växa i tre olika typer av universum (statiskt, mörkt energidominerat och materiedominerat). Resultat tyder på att intelligent liv, beroende på ramverket, har en begränsad tid på sig att befolka universum och sannolikt då gör det exponentiellt.
Studien genomfördes av Allan L. Alinea och Cedrix
Jake C. Jadrin, biträdande professor i fysik och lärare vid Institute of
Mathematical Sciences and Physics vid University of the Philippines Los Banos.
Förstaupplagan av deras artikel, "Percolation of 'Civilization' in a
Homogeneous Isotropic Universe", finns på nätet. För sin studie övervägde
teamet hur traditionell perkolationsteori kan tolkas i termer av en logistisk
tillväxtfunktion (LGF), där en befolknings tillväxttakt per capita blir mindre
när populationsstorleken närmar sig ett maximum som åläggs av gränsen för
lokala resurser.
Inlägget är en förkortad sammanställning av en längre artikel i https://www.universetoday.com/ jag rekommenderar dig att följa länken ovan om du är intresserad av mer inom ämnet.
