Det finns ett mysterium i vårt solsystem som visar sig genom omloppsbanornas rörelser för objekt i Kuiperbältet. Kuiperbältet innehåller över en biljon isiga föremål som är mindre än vår måne kretsande kring solen i en munkformad ring bortom Neptunus. Mystiskt är att ett kluster av objekt i det yttre av Kuiperbältet rör sig i en elliptisk rörelse som om de gravitationellt dras åt samma håll. Den ledande hypotesen är att ett osynligt objekt, fem till 10 gånger av jordens massa orsakar drageffekten genom sin gravitation. Ett objekt som kallas Planet 9. Om det finns vet ingen men många söker efter det.
Sökande har gjorts med optiska teleskop, och i mikrovågs-,
infraröda och i det elektromagnetiska vågspektrumet utan resultat. Spekulationer finns om att det kan vara en
mörk planetkärna, ett litet svart hål eller ett kluster av mörk
materia. Något av detta skulle göra objektet extremt svårt, om inte omöjligt,
att upptäcka.
En okonventionell metod har föreslagits av
Man Ho Chan, professor in the Department
of Science and Environmental Studies at The Education University of Hong Kong.
I sin uppsats "What if planet 9 has satellites? som är publicerad i Astrophysical Journal, fokuserar Chan på den potentiella
existensen av satelliter (månar) som kanske kretsar kring Planet 9.
Att leta efter månar runt en planet som man inte vet om den finns låter som en än svårare uppgift än att leta efter själva planeten men
Chan säger att "om" Planet 9 har månar, skulle dessa objekt ha en fluktuerande
värmesignaturer på sin bana runt planet
9 genom en process som heter tidvattenuppvärmning. Dessa värmesignaturer skulle
vara 2,5 gånger högre än det förväntade intervallet för Planet 9 själv och
skulle också vara mycket högre än några kända objekt i Kuiperbältet. Dessa värmekällor
bör kunna detekteras med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array
Observatory (ALMAteleskopet i Chile), som nyligen har genomgått en kapacitetsuppgradering (om dessa månar nu finns).
Det är känt att föremål i Kuiperbältet kan ha
satelliter. Pluto som finns i Kupierbältet är ett exempel vilken är mindre än
vår måne och likväl har fem månar.
Astronomerna Mike Brown och Konstantin Batygin vid
California Institute of Technology har efter att först ha i en studie visat att Planet
9 inte behövdes för att förklara de elliptiska yttre banorna. De kan naturligt förklaras
genom ex störningar från grupper av små asteroiders sammanlagda
gravitationseffekt. En förklaring jag
anser är de troligaste.
Enligt Chan kan CalTech-astronomernas föreslagna
massa för Planet 9 innebär att det kan finnas så många som 20 månar runt planet 9, vilket
ökar chansen för observerbara tidvattenkraftvärmesignaturer.
Om det är en ensam planet eller en planetkärna
som blivit över då solsystemet bildades kan objektet ha fått en excentrisk
bana. Så bra som vi är på att upptäcka saker långt borta, tenderar objekt att
vara spårbara över tid eftersom banor mestadels ligger på samma plan och rör
sig i samma riktning runt solen konstant. Men en bana som inte ligger på det planet
och går i en annan riktning, oavsett storlek, skulle däremot vara oerhört svår att
spåra.
Om ett svart hål orsakar dragningen och ska
mätas i jordmassor för att ge denna effekt på objektens banor därute skulle detta
svarta hål vara tillräckligt litet för
att passa fint i en grundskoleryggsäck. Denna lilla storlek gör gravitationslinsning
och gammastrålning för svag för att registreras och skulle kräva en utvidgning
av standardmodellen för att bevisa dess existens.
Om det är en hop mörk materia har denna undvikit
alla metoder för detektion utom gravitationspåverkan något vi dock upptäckt existerar.
Men om månteorin stämmer kan vi med Chans arbete ha
en bra strategi för att hitta dem (om
planet 9 är förklaringen och denna har månar). Eftersom det inte finns
några andra astrofysiska mekanismer förbi Neptunus som kan öka temperaturen
till de intervall som beskrivs i hans studie bör månarna sticka ut mot den
kallare bakgrunden och ge en tydlig signal om att Planet 9 om den finns och har månar
existerar.
Bild vikipedia som visar en illustratörs föreställning av planet nio.