På isländska betyder saga historia, därför finns mycket fakta i de isländska sagorna. De ska inte jämföras med svenska sagor vilka är fantasiberättelser.

Citat: Ett skelett som hittats i botten av en brunn i Norge har daterats tillbaka till 1100-talet. Riksantikvarien är exalterad och kopplar ihop fyndet med den dramatiska berättelsen om kung Sverre. Slut citat.

Många ser de isländska sagorna Eddan m.fl. som sagor av samma slag som Rödluvan och vargen m.fl.

Man tror att det svenska ordet saga, som betyder en fantasifull berättelse, betyder samma sak på isländska eller norska.

Detta får många att tro att saga betyder fantasiberättelser.

Men sanningen är att ordet saga på isländska eller norska betyder historisk berättelse. Att sedan dessa berättelser ibland kryddats med lite överdrifter, likt vår svenska historia då det handlar om Gustav Vasas äventyr i Dalarna, är en annan historia. Gustav Vasa var en historisk person och de flesta, kanske alla personer i de isländska sagorna, är även de historiska.

Händelser har kanske överdrivits i vissa fall men många är historiskt korrekta likt vår historiska skildring i våra böcker.

 

Gästarbetare i Sverige vet vi utnyttjas, men hur många visste att svenskar som reser till Norge även de utnyttjas?

Citat: Provanställningar utan lön, jobb utan kontrakt, sämre löner och andra ersättningar är exempel som ges på vad som kan drabba dem som tar jobb i Norge. Slut citat.

Likt i Sverige där EU-medborgare utnyttjas av mer eller mindre seriösa företagare i syfte att tjäna pengar på att ge låg lön m.m. är svenskar i många fall lika illa behandlade i Norge.

Fackföreningsrörelsen är svag idag. Förr sattes företag i blockad om de inte tecknade kollektivavtal och betalade lön enligt detta.

Idag kan människor utnyttjas hur som helst och facken upplyser i en del fall på vissa större arbetsplatser om lagarna på arbetsmarknaden, men ofta händer inte mer.

Samtidigt finns mörkertalet små arbetsplatser med få anställda eller kanske bara en där facken aldrig sätter sin fot eller ens vet att de existerar.

Arbetsmarknaden och lönebildningen idag, påstår jag, är bedrövlig i förhållande till hur det var förr då facken var aktiva mycket mer.

 

EU och dess byråkrati i detaljstyrning för egennyttans skull.

Citat: I EU-byråkratin kan tiondels millimetrar kosta hundratusentals kronor.

--- en EU-flagga i en tidningsbilaga konstaterades vara 0,3 millimeter för liten, uppger SVT Västerbottensnytt.

Tidningsbilagan distribuerades i flera svenska och finska lokaltidningar som avslutning på ett projekt som finansierats av EU. Men när flaggan kontrollmättes drogs drygt 300,000 kronor i stödpengar in. Slut citat.

Detta mastodontverk av byråkrati EU är har inget existensberättigande mer än för de som sitter och får en lön för att administrera alla idiotier de kan hitta på för att få fortsätta få regeringar o företag att tro på att de behövs.

EU är något konstruerat likt nationalstaten. Men EU är en fortsättning på nationalstaten och som sådan en byråkrati av jätteformat vilken ingen har överblick över.

Den kommer likt romerska riket att kollapsa inifrån . Men innan dess ställa till med all slags löjligheter. Ett tag skulle böjningen av bananer vara en stridsfråga inom EU. Nu tiondels millimeter av en tryckt bild av EU-flaggan.

Löjliga familjen kan EU kallas. Sverige bör omedelbart gå ur skiten. Norge har visat på civilkurage som inte önskar vara med i tramset. Låt oss lära av dem.

 

Läxhjälp i skolan, läxhjälp genom RUT - båda åtgärderna enbart ett ytterligare segregationsinstrument. Lär av Finland istället.

Läxhjälp genom hushållsnära tjänster är ett bra segregationsinstrument där föräldrar med ett arbete av någorlunda inkomst kan betala för detta i hemmet. Barnen kan lättare få bra betyg för att komma in på universitet eller gymnasieskolas program.

Barn till föräldrar som är arbetssökande eller sjuka har däremot inte möjlighet att betala för denna lyxtjänst.

Ett slag i luften med andra ord  för att stoppa utanförskap av barn.

Samma sak gäller med läxhjälp i skolan men här i lite mindre konstruktivt slag. Ickepedagoger ska av sparsamhetsskäl där hjälpa de elever som önskar hjälp istället för att gå hem snarast möjligt efter sina schemalagda aktiviteter. Det blir de mest studiemotiverade som tar emot denna hjälp.

Citat: Oavsett valutgång så står det därmed klart: alla Sveriges elever kommer att få läxhjälp, inte enbart de som har föräldrar som kan utnyttja rutavdraget för tjänsten.

Men det finns en hake med reformen. Den verkar inte fungera.

--- I Norge blev det höstterminen 2010 obligatoriskt för skolorna att erbjuda läxhjälp. Men en utvärdering av läxhjälpsreformen som nyligen presenterades, visade att effekten blev en annan än den önskade.

Ja, skolresultaten ökade något sett till de nationella proven – men inte hos de elever som från början hade låga resultat.

– Läxhjälpen skulle verka socialt utjämnande, men där såg vi inga effekter. I stället så ökade social bakgrund något i betydelse när läxhjälpen infördes, säger Anders Bakken. Slut citat.

Citatet bekräftar mina tankar. Vad är då lösningen? Jo, den finska skolans arbetssätt.

Det har i media förklarats lite av hur det fungerar där och då till ett lyckat resultat.

Pedagogerna går igenom de läxor de ger med eleverna innan de ska sluta lektionen. Förklarar uppgifterna och hjälper alla elever till förståelse. I Sverige ger pedagogerna läxor men går inte igenom dem förrän, i bästa fall, dagen efter det att läxan gavs.

Resultatet i Finland har uppmärksammats, men inte lär sig Norge eller Sverige av det, utan kör vidare med läxhjälp efter skolan och segregerar vidare elever som svaga eller starkt studiemotiverade.

I Sverige har läxhjälp blivit valfläsk utan tankar på verkligheten eller konstruktivt tänkande eller blickar mot övriga Nordens skolproblem.