Läxhjälp i skolan, läxhjälp genom RUT - båda åtgärderna enbart ett ytterligare segregationsinstrument. Lär av Finland istället.

Läxhjälp genom hushållsnära tjänster är ett bra segregationsinstrument där föräldrar med ett arbete av någorlunda inkomst kan betala för detta i hemmet. Barnen kan lättare få bra betyg för att komma in på universitet eller gymnasieskolas program.

Barn till föräldrar som är arbetssökande eller sjuka har däremot inte möjlighet att betala för denna lyxtjänst.

Ett slag i luften med andra ord  för att stoppa utanförskap av barn.

Samma sak gäller med läxhjälp i skolan men här i lite mindre konstruktivt slag. Ickepedagoger ska av sparsamhetsskäl där hjälpa de elever som önskar hjälp istället för att gå hem snarast möjligt efter sina schemalagda aktiviteter. Det blir de mest studiemotiverade som tar emot denna hjälp.

Citat: Oavsett valutgång så står det därmed klart: alla Sveriges elever kommer att få läxhjälp, inte enbart de som har föräldrar som kan utnyttja rutavdraget för tjänsten.

Men det finns en hake med reformen. Den verkar inte fungera.

--- I Norge blev det höstterminen 2010 obligatoriskt för skolorna att erbjuda läxhjälp. Men en utvärdering av läxhjälpsreformen som nyligen presenterades, visade att effekten blev en annan än den önskade.

Ja, skolresultaten ökade något sett till de nationella proven – men inte hos de elever som från början hade låga resultat.

– Läxhjälpen skulle verka socialt utjämnande, men där såg vi inga effekter. I stället så ökade social bakgrund något i betydelse när läxhjälpen infördes, säger Anders Bakken. Slut citat.

Citatet bekräftar mina tankar. Vad är då lösningen? Jo, den finska skolans arbetssätt.

Det har i media förklarats lite av hur det fungerar där och då till ett lyckat resultat.

Pedagogerna går igenom de läxor de ger med eleverna innan de ska sluta lektionen. Förklarar uppgifterna och hjälper alla elever till förståelse. I Sverige ger pedagogerna läxor men går inte igenom dem förrän, i bästa fall, dagen efter det att läxan gavs.

Resultatet i Finland har uppmärksammats, men inte lär sig Norge eller Sverige av det, utan kör vidare med läxhjälp efter skolan och segregerar vidare elever som svaga eller starkt studiemotiverade.

I Sverige har läxhjälp blivit valfläsk utan tankar på verkligheten eller konstruktivt tänkande eller blickar mot övriga Nordens skolproblem.

Skolpolitik av kortsiktighet är ledstjärnan av idag

Det handlar om att lärare och elever inte önskar vara på problemskolor vilka har eller får alla problemelever. Elever som inte ser meningen med skolarbete.

De stora skolkomplexen med stora klasser och kanske uppåt 1000 elever.

Miljöer fulla av stress för både personal och elever. De elever som vill lära hoppar snart av om de får hjälp till mindre skolor i detta fall privata skolor.

Här är lugnare miljö. Varför kan inte kommunala skolor ta efter dessa skolor? I den bemärkelsen att minska på skolors upptagningsområde. Mindre och fler skolor skulle ge tryggare skolmiljö. Hur skulle det sett ut om förskolorna hade haft samma upptagningsområden och samma antal barn i stora komplex?

Kaos och stress anser jag. Stress av samma slag för personal o barn som det idag finns på jättegrundskolor och jätte gymnasier.

Problemet ligger på storleken idag. Detta bör lösas först innan andra lösningar ev bör diskuteras. Idag är enda lösningen som egentligen är rena karusellen och helt utanför problemets kärna besparingar på skolor.