tisdag 25 mars 2014
Mutor inte rätta vägen för att få behöriga lärare, men det förstår inte Jan Björklund för i alliansens värld är pengar allt. Jobbskatteavdrag har visat detta.
onsdag 31 juli 2013
Alliansens nedskärningar i skolan av 12 600 lärare för att istället införa jobbskatteavdrag när de kanske tillfälligtvis inte vågar tar mer från arbetssökande och sjuka för detta ändamål ett valår. Ansvaret är Jan Björklunds men han skyller på socialdemokraterna sedan tidigare på skolans problem.
söndag 10 juni 2012
Skolpolitik av kortsiktighet är ledstjärnan av idag
söndag 27 december 2009
Sitt som ett ljus
De senaste årtiondena har ämnet gymnastik i skolans värld ändrat namn till idrott.
När jag gick i skolan på 60-talet hade folkskolläraren även detta ämne som då kallades gymnastik. Vi fick ofta stå på led och göra armar uppåt sträck med flera gymnastiska övningar. Och lägg väl märke till att detta skedde taktfast på lärarens order och utan all form av musik. I dag är musik något som genomsyrar många idrottshallar när barn och ungdomar utövar någon sportgren i hallen. Sportgrenar som volleyboll, landhockey mm.
Inte står barn på led i dag enligt Lingpedagogikens ramar och sträcker upp armarna och gör taktfasta rygg och magmuskelövningar.
Har det blivit bättre? På det viset att idrottslärare i dag är specialutbildade inom sitt område till skillnad mot folkskoleläraren som var lite av varje kan det ha blivit bättre.
Men nog var det tryggt att som jag upplevde det ha samma lärare i alla ämnen hela folkskoletiden ut. Ja jag hade visserligen ny lärare varje år men det berodde på personalomsättning. Så varje läsår ny lärare men sedan hade denne alla ämnen under detta år. En annan sak är att i dag kallas läraren ofta mentor eller ibland pedagog. I norra Sverige och Mellansverige kallades läraren inte heller som i syd lärare utan ibland magister.
fredag 9 oktober 2009
Kunskapens uppkomst och kunskapens grund.
Lärande är kunskapsinhämtning och för att detta ska ske optimalt behövs en pedagogik.
Någon lär ut något som anses behövt att läras ut för något syfte. Samhällets, elevens framtid eller för att tillfredsställa något behov hos den lärande.
Vad som är kunskap är egentligen all ny erfarenhet som någon får. Men den behöver ibland förklaras för att inte missuppfattas eller till och med bli farlig.
Förståelse är en grund i all kunskap. Här har pedagogen sin uppgift. Att ge en förståelse för en kunskap. Alla kan självfallet lära sig själv. Antingen genom praktiskt inhämtande av någon som redan kan något. Se på hur någon gör. Experimentera. Alternativt om läskunskap finns läsa sig till kunskap eller se på bilder och ritningar.
Ur detta kan kunskap uppstå. Kunskapens grund är däremot något som man kan lära sig och som utgår från någon annans inhämtande av erfarenheter som kan läras ut.
tisdag 2 december 2008
En trisslott och två resor om du blir medlem i Svenska kyrkan ett år.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160223
Man behöver inte dela tron bara man blir medlem och kyrkan får in medlemsavgifter sedan kan man inifrån påverka kyrkan till en förändring av det slag man önskar. Detta kan bli svenska kyrkans framtid.
Människor som kräver förändringar i kristen tro för att stanna kvar eller bli medlemmar och så har vi fått en ny världslig kristendom. Inte undra på att många lämnat kyrkan så vimsig som den börjar bli. Inga fasta normer finns snart kvar. Olika församlingar kommer att satsa på olika ting för att behålla sina medlemmar och ovanstående rubrik blir verklighet inom några år.
Ironi? Nej. Men frustration över en kyrka som försöker balansera på ett ben och inte vet var den ska sätta ner det andra.
Kilian Stobæus
som levde mellan 1690–1742 var läkare, naturforskare och professor i naturfilosofi därutöver även i experimentell fysik. Han verkade på Lunds universitet.
1728 utnämndes han till professor i historia och 1732 blev titeln arkiater.
Arkiater var en titel inom läkaryrket. Betydelsen var förste läkare eller överläkare. Märkvärdigare än så var det inte.
Man kan utrycka det som att Stobæus var väl skolad med många titlar och enligt denna tid med gedigen kunskap.
Han hade även en stor samling av arkeologiska och naturhistoriska samlingar som så många andra dessa år. Så kallade herbarium var mycket vanligt att äga om man var lärd.
Stobæus skänkte sedermera sitt till universitetet 1735.
En av hans elever var Carl von Linné den välkände katalogiseraren och naturvetaren som vi alla kan mer eller mindre om. Även denne hade ett herbarium. Ja troligen det största under dessa år inte bara i Sverige utan även i världen i sin helhet.
Varför inte se något från detta en riktig guldgruva för den intresserade över Linnés herbarium och med bilder finns på följande länk.
http://linnaeus.nrm.se/botany/fbo/welcome.html.se