Opåverkade barn blir ofta gudstroende.

Detta visas i en rapport som nyligen publicerats.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160478
Motsatsen till vad många tror, att föräldrar påverkar barn till att bli troende.
Tvärtom, föräldrar påverkar istället barn att bli icketroende.
Vad visar detta? Jo enligt mig att det finns en Gud som redan från barns födelse påverkar opåverkade barn att tro. Medan föräldrar och vuxna påverkats av andra vuxna under sin uppväxt till icketro. Icketro kommer från tvivel och tvivel inplanteras i människan genom olyckor, sjukdom och misslyckanden vilka alla kommer från antingen människors val att leva eller från den onde själv. Merparten dock av en sammanblandning av ondska och egna val. Och inte minst närståendes otro.



Petrus Artedi,

studiekamrat till Linné. De blev vänner och kom efterhand överens om att dela upp naturen mellan sig. Linné koncentrerade sig på entomologi, botanik, ornitologi, undantag blev dock flerblommiga växter. Utöver detta skulle de båda studera däggdjuren och mineralriket.
Artedi däremot skulle själv ta sig an fiskar och amfibier. Dessa klassificerade han och blev då betitlad det man kallar ichtyolog.

Artedi var även som många under dessa år alkemist. Han har också skrivit en bok där han beskriver Nordmalings flora.1734 ville han fortsätta sin utbildning i Holland. Därför reste han dit och med på färden fanns manuskriptet till studier av de håriga däggdjuren plus några häften inom det kemiska området som han nedskrivet. Övriga skrifter han nedtecknat lämnade han kvar i Linnés vård. Linné var under denna tid på sin resa i Dalarna.

Artedi kom först till London, här fyllde han på sina fiskbeskrivningar med vad engelska studerande kommit fram till och upptäckt. Senare reste han vidare till Amsterdam där han även mötte Linné som kommit dit han också. Här var det meningen han skulle fortsatt sitt arbete och även publicera sitt omfattande vetande. Men efter en natts diskuterande med en herbarieägare vars samling han åtagit sig att katalogisera, det var natten mellan den 27 o 28 september 1735, drullade han i en kanal o drunknade. Arbetet med publiceringen av hans arbeten togs då över av Linné.
Som vanligast tipsar jag om en enkel länk för kortfattad info om den jag beskriver, i dag blir det denna länk http://www.arctaedius.com/artedi/artedi.htm

Linné hade många lärjungar. För den intresserade finns en förteckning på några av dem här. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Linn%C3%A9s_l%C3%A4rjungar

En trisslott och två resor om du blir medlem i Svenska kyrkan ett år.

Ja liknande annonser kan vi säkert snart se i pressen om man ska gå på Piteå kyrkas agenda att locka folk som medlemmar utan urskiljning.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160223
Man behöver inte dela tron bara man blir medlem och kyrkan får in medlemsavgifter sedan kan man inifrån påverka kyrkan till en förändring av det slag man önskar. Detta kan bli svenska kyrkans framtid.

Människor som kräver förändringar i kristen tro för att stanna kvar eller bli medlemmar och så har vi fått en ny världslig kristendom. Inte undra på att många lämnat kyrkan så vimsig som den börjar bli. Inga fasta normer finns snart kvar. Olika församlingar kommer att satsa på olika ting för att behålla sina medlemmar och ovanstående rubrik blir verklighet inom några år.

Ironi? Nej. Men frustration över en kyrka som försöker balansera på ett ben och inte vet var den ska sätta ner det andra.



Kilian Stobæus

som levde mellan 1690–1742 var läkare, naturforskare och professor i naturfilosofi därutöver även i experimentell fysik. Han verkade på Lunds universitet.
1728 utnämndes han till professor i historia och 1732 blev titeln arkiater.

Arkiater var en titel inom läkaryrket. Betydelsen var förste läkare eller överläkare. Märkvärdigare än så var det inte.

Man kan utrycka det som att Stobæus var väl skolad med många titlar och enligt denna tid med gedigen kunskap.

Han hade även en stor samling av arkeologiska och naturhistoriska samlingar som så många andra dessa år. Så kallade herbarium var mycket vanligt att äga om man var lärd.
Stobæus skänkte sedermera sitt till universitetet 1735.

En av hans elever var Carl von Linné den välkände katalogiseraren och naturvetaren som vi alla kan mer eller mindre om. Även denne hade ett herbarium. Ja troligen det största under dessa år inte bara i Sverige utan även i världen i sin helhet.

Varför inte se något från detta en riktig guldgruva för den intresserade över Linnés herbarium och med bilder finns på följande länk.
http://linnaeus.nrm.se/botany/fbo/welcome.html.se

Vårda Jorden, menade Gud, inte utnyttja.

Människan sattes att vårda jorden och ta hand om den. Som herre över allt på jorden skulle vi förvalta den på bästa sätt. Inte som en del virrpannor nu ser det som, att bibelns text ska tolkas som att vi fick möjlighet att utnyttja den.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160247
Visst, människan är fri att missbruka eller bruka jorden då vi har egen vilja och gör egna val. Men då vi missbrukar och utnyttjar har vi valt den onda vägen. Detta var inte Guds mening och en dag får mänskligheten ta konsekvensen av att vi utnyttjar istället för vårdar. Men att påstå att Gud sagt att vi kan utnyttja efter eget gottfinnande är inte Guds mening utan det är det val vi gjort när vi lyssnat till djävulens locktoner.


Erik Gustaf Lidbeck,

en av Linnés många lärjungar. Han var plantagedirektör inklusive professor på Lunds universitet under senare delen av 1700-talet. I hans ansvar ingick odlingen av silkesmasken
i Sverige. Man försökte nämligen på denna tid få ekonomi i att producera råsilke i Sverige. Något man i dag inte längre försöker liksom man i dag inte heller försöker få ekonomi i tobaksodling, men det är en annan och senare historia.

Lidbeck försökte få ekonomi i det hela genom att ta inträde till sin mullbärsplantage.
Varje mullbärsträd kunde optimalt föda 100 silkesmaskar som i sig producerade någon million ungar. Fjärilar.

Man försökte även producera andra växter som egentligen inte passade in i vårt svenska klimat. Exempelvis färgväxter. Växter för textilfärgning. Men det är en annan historia det också. Lite axplock ur historiens dunkel är vad jag tar fram dag för dag, inte helheter av allt.

I fråga om silkesodling i Sverige och silke i sig finns här en spännande sida som kortfattat beskriver lite av denna manufaktur. http://www.rackelhanen.se/swe/1080.htm