Fyra otroliga men snart möjliga tekniker vilka får vår världsbild att förändras.

1. Fotografera tidens början och förstå hur allt en gång började. Detta hoppas man ska bli möjligt med start 2018.  Då sänds en superkänslig kamera vilken tar bilder inom det infraröda fältet långt bortom de ljussvaga objekt  vi idag kan se.

James Webb-teleskopet  sänds upp från Arienespace det franska  rymdbolaget  i oktober 2018 och planeras vara nästa steg efter Hubble-teleskopet.

Genom att förstå universums början vilket man hoppas med detta projekt är förhoppningen att då förstå fenomen vi idag inte kan förklara.

2. Material vilka tål 20-30 gånger ljudhastighet vilket gör resors tid otroligt förkortade tros idag finnas runt 2030 för byggande av framtidens snabba farkoster på Jorden eller i rymden.

3.  Redan 2016  kommer ny teknik att användas av meteorologerna i USA. GLM sensorn kommer att införlivas i den amerikanska väder byråns vädersatellit GOES-R, och kommer att lansera då. Denna sensor är lika känslig som utrustningen i Hubble teleskopet men instrumentet kommer att användas här på Jorden inte i rymden. Mycket sker inne i molnen innan en tornado uppstår exempelvis. Nu hoppas man kunna få förvarning i tid innan väderkatastrofer uppkommer och då spara pengar för enskilda och försäkringsbolag genom att varna i tid.

4.  NASA har sedan et antal år försökt hålla koll på de asteroider som finns i vårt närområde och kan riskera att krocka med Jorden.  2016 ska ett rymdskepp  OSIRIS-rex sändas upp till asteroiden  Bennu resan tar två år. Bennus har valts då denna asteroid riskerar att krocka med Jorden under 2200-talet.

Att lära mer om asteroider och den vägen hitta lösningar för att stoppa farliga asteroiders krock med Jorden i framtiden kan kanske därför läras genom detta uppdrag.

Denna otroliga grymhet och iskalla förakt riktat mot sjuka av Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, och Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister.

Citat: Höjda skatter för att finansiera höjda ersättningar kommer att leda till att långtidssjukskrivningarna ökar igen eftersom det blir mindre attraktivt att arbeta. Tar man dessutom bort tidsgränser i sjukförsäkringen är riskbilden mycket stor. Fler kan då fortsätta vara sjukskrivna år efter år utan att någon grundlig utredning av arbetsförmågan görs. Precis som det var före sjukförsäkringsreformen. Slut citat.

Detta citat ingår i ett längre uttalande präglat av förakt riktat mot sjuka och socialdemokraternas mänskliga politik inom området.

Ett förakt riktat mot sjuka vilka de ser som personer som ska omyndigförklaras genom att de ses som arbetsskygga och hellre går hemma som låtsassjuka, om de inte utförsäkras med jämna mellanrum från sjukförsäkringen - eller hemska tanke i alliansens värld - sjukpenningen höjs värdemässigt.

Nej, precis som arbetssökande ses som omyndigförklarade som - om de får höjd a-kassa - vägrar bli arbetssökande eller ta ett arbete om inte deras försäkring år för år minskar i värde, ses sjuka lika arbetsskygga av ovanstående frontfigurer för alliansens politiska dagdrömmerier.

Sanningen vet vi, arbetslösheten stiger, långtidsarbetslösheten likaså. Fas 3 består, utbildningar inom området fungerar inte, utan sitts enbart av då människor sänds till dessa korta, i många fall dyra utbildningar, bara för en åtgärds skull.

Tvi säger jag för ovanstående i citatet uttalad människosyn av politiker som själva får höga ersättningar om de blir arbetslösa och inte ingår eller kan bli en del av fas 3.

Citat: Regeringens sjukregler är omänskliga och saknar i praktiken jobbeffekter.--- Av de som utförsäkrats är det bara 2 procent som efter cirka 14 månader har fått ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Springvikariat, deltidsanställningar m.m. är inräknat i denna siffra. Bara runt 8 procent befinner sig i någon form av subventionerat arbete.

Tar man hänsyn till den stora grupp människor som råkat illa ut på grund av de hårdare sjukreglerna och den växande misstron mot försäkringen kan man inte låta bli att ställa frågan: Var det verkligen - med hänsyn tagen till den i praktiken obefintliga jobbeffekten - värt att införa de nya, hårdare och uppenbart omänskliga sjukreglerna? Slut citat.

Svaret är utifrån ovanstående namngivna personer garanterat ett ja, då de i mantrat ”arbetslinjens” namn ser detta som att de som drabbats numera inte är i utanförskap utan ska ses som arbetssökande och en arbetssökande med usel ekonomi eller socialbidrag ser dessa kufar som att de inte längre är i utanförskap!

Vi som är ute i verkligheten ser det som att dessa personer är i större utanförskap än någonsin då deras ekonomiska trygghet försvunnit och nu istället segregerats i ekonomisk uselhet och apati, med risk för självmord innan de åter i de flesta fall hamnar i sjukskrivningen igen.

Det värsta är att utförsäkringen inte bara skapar utanförskap för den drabbade utan för hela dennes familj vilken drabbas ekonomiskt.

Otroliga fantasier i denna artikel av ledande moderater.

Hur har uppfattningen att jobbskatteavdrag ger fler arbeten och att fler arbetar fått genomslagskraft?! Ingen företagare har fler arbetsuppgifter och får det mer lönande att anställa bara för att människor har fått jobbskatteavdrag. Det är helt fel tänkt. Om företag blev skattebefriade då hade arbeten ökats, men jobbskatteavdrag är bara en segregation av människor!

Citat:”Jobbskatteavdraget är tveklöst en av alliansregeringens mest betydelsefulla politiska bedrifter. Det bakomliggande syftet var att stimulera arbetsutbudet genom att kraftfullt öka de ekonomiska incitamenten att jobba”

Läs dessa meningar några gånger och tänk efter vad som sägs och hur det ser ut i verklighetens Sverige idag på arbetsmarknaden.

Inte nog med det, utan dessa herrar förespråkar en särskild skattesats för unga också. Ett förstärkt jobbskatteavdrag för ungdomar. 

Inga jobbskatteavdrag har gett fler arbeten. Visst, fler ålderspensionärer har fortsatt arbeta men genom detta har färre unga kommit ut på arbetsmarknaden. Det finns nämligen bara ett bestämt antal arbetsuppgifter i samhället som det kan betalas lön för. 

Antalet är olika genom tid men för att någon ska ge lön för en uppgift måste det löna sig att betala en arbetstagare för att få den utförd. Att en arbetstagare har jobbskatteavdrag gör det inte mer lönsamt att anställa denne.

Artikelförfattarna lever i den värld de skolats in i och själva upplevt. Troligen inga arbetslösa i bekantskapskretsen och själva fick de lätt arbete den gång de utbildat sig klart. Kontaktlösheten vilken långtidsarbetslösa har och som omöjliggör att de får arbete i de flesta fall, är en utopi i artikelförfattarnas värld. Därav tron på att människor får arbete bara det lönar sig än mer skattemässigt och det går allt mindre att leva som arbetslös.