Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg

söndag 24 november 2024

Fast djur inte tänker likt oss är de likväl smarta

 


Bild nötskrika https://animalia.bio/sv/eurasian-jay

Vi tror ofta att människor är smartare än djur, men djur är smarta på ett annat sätt än vi, förklarar forskaren Bas van Woerkum-Rooker vid Radboud University..

Till exempel: en hund går och sätter sig vid fönstret varje dag precis innan ägaren kommer hem från jobbet. Så kanske vet hunden ungefär vad klockan är tror forskarna. Men det visar sig att ägarens doft fortfarande dröjer sig kvar i huset när denne lämnar hemmet men avtar sedan långsamt under dagen. När doftkoncentrationen sjunker under en viss nivå vet hunden att ägaren snart kommer hem.

Van Woerkum-Rooker: "Du kan då dra slutsatsen att den här hunden inte är så smart som du trodde, men när du gör det jämför du djurs intelligens med mänsklig intelligens. En hunds tidsuppfattning är helt enkelt kopplad till lukt. Det är också intelligens.

Enligt filosofi skulle vi kunna lära oss mycket mer om djurs kognition om vi genomförde vår forskning på ett annat sätt än nu. Van Woerkum-Rooker har utarbetat en teori som gör det möjligt att bättre förstå djurs intelligens.

Under sin doktorandtid såg Van Woerkum-Rooker bland annat på forskning av jämförande psykologi om kråkarter. Forskningen i fråga fokuserade på nötskrikor som gömmer nötter och larver när det är ont om mat. De kan sedan komma ihåg var de gömde maten. När nötskrikorna kommer tillbaka för att hämta maten efter en vecka flyger de tillbaka till nötterna men inte efter larverna då de vet att larverna inte längre är ätbara om det är mer än  tre dagar sedan de gömde dem.

Forskarna antog att nötskrikor har ett slags "episodiskt minne": förmågan att komma ihåg vad, var och när något hände, på samma sätt som vi minns ett ögonblick i vårt liv.  De studerade detta genom att låta nötskrikor göra tester i en kontrollerad miljö.

Till exempel kontrollerade de om nötskrikorna fortfarande visste att det inte var någon idé att gräva upp larverna, om det till exempel inte fanns något dagsljus eller någon ruttnande lukt: möjliga tecken på tidens gång. Nötskrikorna fortsatte dock att ignorera larverna efter tre dagar.

Men det betyder inte nödvändigtvis att de har ett episodiskt minne, som människor, beskriver Van Woerkum-Rooker. Det finns andra faktorer som kan påverka deras kunskap, till exempel lukten av en forskare som kommer in varje dag. Man kan aldrig utesluta alternativa förklaringar. Idén att perception och intelligens är separata är felaktig. Djur kan alltid få sensorisk information som hjälper dem att veta vad de ska göra, till exempel vissa ljudfrekvenser som vi inte kan uppfatta. Och det mänskliga episodiska minnet är också mycket starkare kopplat till vår perception än vad vi tenderar att tro.

Filosofin utvecklade en ny metod för vetenskapsmän där utgångspunkten inte är människans förmågor, utan djurets sinnen. Det kräver att man först vet vad ett djur kan uppfatta i en viss miljö, förklarar Van Woerkum-Rooker. – Det kan handla om bullernivåer eller elektromagnetisk strålning som vi själva inte hör, ser eller känner. Sedan börjar du subtrahera och addera dessa variabler, snarare än att eliminera dem helt och hållet. I ett laboratorium kan man uppenbarligen inte efterlikna allt som finns i den naturliga miljön därför  måste man även studera djur i  dess naturlig miljö.

Det gör forskningen lite mer komplicerad, medger Van Woerkum-Rooker, men det ger också mer insikt i djurens intelligens. Alla djurarter – inklusive människor utvecklades för att utveckla lösningar på de problem de stöter på. Många tror att elefanter är smartare än till exempel myror eftersom de har förmågan att trösta varandra. Vi ser ofta tröst som ett tecken på intelligens eftersom vi känner igen det hos oss själva. Men ex myrors grävarbete kan också ses som intelligent.

För att förstå hur smarta djur är bör vi inte utgå från människors intelligens. Istället hur en djurarts förmågor får denna att överleva och förökas. Artens möjlighet att förändra sitt beteende för ett bättre liv individuellt eller för gruppen.

tisdag 3 oktober 2017

Vi är i början av den sjätte massutrotning på Jorden av djur och växter.

Fem massutrotningar har skett de senaste 540 miljoner åren. Senast det skedde var för 250 miljoner år sedan då dog 95% av alla arter ut.

Enligt forskare kommer nästa massutrotning att börja om ca 100 år. Tecken på detta ser vi redan nu. Det är den så kallade koltröskeln (innebärande att utsläpp  av kolväten, växthusgaser plus övergödning av haven)  överskrids vilket även var början på fyra av de senaste massutrotningarna. Den femte var meteoritnedslaget för ca 65 miljoner år sedan då dinosaurerna dog ut av efterverkningarna.

Vad som  händer vid en massutrotning då utsläppen gått för lång är att vi hamnar i okänd terräng i så motto att vi inte kan veta vad som sker och det är en omöjlighet att stoppa  förloppet.

Vi kan filosofera om detta och påstå att det är inbyggt i skapelsen och evolutionen att liv ska skapas i alla slags former hela tiden men att det även ska dö ut för att helt nya former ska ta över. Alternativt att gamla former av utdött liv ska återkomma för att dominera på Jorden under ytterligare ett skede.

Kanske det är ett av livets mysterier att det ska vara eller bli regelbunden massdöd och utrotning på Jorden för att livet ska få experimentera med nya former. Människan är ju en art vilken hjälper livet att accelerera för att hitta nya former av teknik och dessa tekniska innovationer  skapar eller hjälper livet att omformas eller försvinna och ger nya sätt att leva på för alla slag av arter.

Människans uppfinningsrikedom är knappast något slumpen fått fram. Människan har en uppgift och det ska vi vara säkra på antingen vi är religiösa eller ateister. Livet gör inga misstag utan är fullt av och skapar nya möjligheter hela tiden.


Den troliga massutrotningen kan säkert människan uppfinningsrikedom försena under en längre tidsperiod men garanterat aldrig stoppa. Den kommer det är jag övertygad om och en dag säkert även människans utrotning. Allt i syfte att nya livsformer ska få råda en period här på Jorden.

måndag 17 juli 2017

Det räcker inte med att en exoplanet ligger på rätt avstånd från sin sol för livet. Liv däremot kan ge alla slag av liv självlysande eldflugor och varför inte självlysande däggdjur?

I havets djup och även  på land finns självlysande varelser. Eldflugor på land och i djuphaven många självlysande arter. Några däggdjur vilka lyser har vi dock inte på Jorden. Men inget motsäger att de kan finnas sådana på andra planeter om nu någon planet därute har liv. Bilden ovan ska därför inte  ses som en fantasi.

Livet som vi känner det behöver  vatten och rätt temperatur.  För att liv mm ska kunna existera måste en planet ligga i den zon runt sin stjärna där detta ger rätt temperatur för organiskt livs möjligheter som vi känner det. Vi utgår då från jordiska förhållanden och det liv vi är förtrogna med här.

Ju större och hetare stjärna desto längre ifrån denna måste en planet finnas för detta. Ju svalare desto närmre måste den ligga.

Men då har vi inte tagit hänsyn till soleruptioner. Koronamassuppkastningar från solar sker regelbundet och med dessa strålning av livsfarligt slag. Även vår sol gör dessa men då vi har starka skydd för detta runt jorden som ozonskiktet och van allenbältena klarar vi av att leva här.

Men ju närmre en planet ligger sin sol desto starkare måste dessa skydd vara. 
Därför behövs  skyddshöljen runt en näraliggande stjärna av storleksordningen tio till flera tusen gånger starkare än vi har här. 

Runt en planet med en röd sol  behövs starka skydd för att beskydda mot elektromagnetisk strålning. En röd sol är svalare än en gul och en planet med livsmöjligheter måste ligga närma denna. Samtidigt måste vi  ta i beaktande att alla solar oberoende av storlek och färg har soleruptioner.

Vi måste därför hålla i minnet att en röd stjärna är betydligt svalare än en gul eller blå och en exoplanet måste ligga nära denna för en livsvänlig temperatur ska kunna existera för liv här men skyddet runt densamma måste även vara starkt för att ge livet en chans att utvecklas. 

Motsatsen kan det vara med en blå stjärna dess storlek och hetta gör att en livsvänlig planet måste ligga relativt långt från denna. Därmed kan skyddet runt denna planet var mindre starkt än vi behöver på Jorden.


Men röda dvärgar är den vanligaste stjärntypen i universum.

torsdag 11 juni 2015

Inga övernaturliga förklaringar till färgat regn. Förklaring hittad. Redskap används av all slags djur och människor redan för över 3 millioner år sedan.


 

Redskapsanvändning av förtida människor funnit. Men är det så förvånande?

Citat: Forskare har i Kenya grävt fram stora redskap som skapat förvåning i forskarvärlden. De är nämligen 3,3 miljoner år gamla, 700 000 år äldre än de äldsta mänskliga redskap som tidigare hittats. Dessutom långt äldre än människosläktet Homo, rapporterar TT. Slut citat.

Jag ser inget konstigt i detta mer än att människoliknande varelser fanns redan då och kan ses som våra förfäder.

Många slags djur vet vi använder redskap


Apor är ett annat exempel.


Inte behövs ett paradigmskifte med anledning av ovanstående fynd. Fyndets ålder är förvånande men inte dess resultat.

Den 6 februari föll mjökfärgat  regn på en ort i USA.

Nu har forskare upptäckt källan. En torr sjöbotten i Oregon vars botten piskats upp genom en sandstorm och vars natriumhalt missfärgat det regn som sedan bildats och fallit.

Med detta kan vi garanterat se samma ovanliga väderfenomen som förklaring till allsköns färgat regn på andra platser i historien. Även de fall där man trott sig se eller sett nedfallna grodor mm smådjur eller småsten mm. Vi har ju även i Sverige haft rött sandfärgat regn ursprunget från sandstormar i Sahara.

lördag 16 maj 2015

Låt utdöda djur vila i frid.


Vi har genom människans miljöpåverkan och rovdrift i naturen skapat obalans i klimat och djurliv. Det är ingen nyhet. Näringskedjor har brutits och kaos skapats. Djur och växter har dött ut. Nya kedjor skapas men inte alltid kedjor som fungerar bra.

 I alla tiden har djurslag försvunnit och nya näringskedjor uppstått. Men att manipulera med äldre utdöda djur och växter kan skapa kaos i vår tid.

Citat: Svenska forskare vid Naturhistoriska riksmuseet är först i världen med att kartlägga en mammuts hela arvsmassa. Resultaten kan användas till att återskapa en levande mammut inom fem till tio år. Slut citat.

Självklart kan inte en eller annan mammuts återfödelse i fångenskap skapa kaos i näringskedjorna. Men om de släpps fria och detta tilltag fortsätter med andra utdöda djurslag eller växter blir det förr eller senare kaos.

Därför är det etiskt fel att återskapa liv som dött ut. Vi vet inte vad vi gör och vilka effekter det kan få.

 

torsdag 29 januari 2015

Mycket har ännu inte hittats om Sveriges forntida djurslag.


Citat: För länge, länge sedan levde en tidigare okänd dinosaurie i området som nu är svenska Kristianstad. Nu har fossil från varelsen kommit till ytan, och gymnasieeleven Clarence Lagerstam är stolt upptäckare av Sveriges allra första kända köttätande dinosaurie. Slut citat.

Med all säkerhet finns mycket kvar att upptäcka på vår jord om tidigare levnadsformer. Så även i vårt land.

Hur många förstår eller ens tänker på vad det är som de ser på marken när de är ute i naturen? Hur många vet egentligen vad ett fossil är?

För att ny kunskap ska komma fram måste fynd göras av den som förstår att det är ett fynd och som förstår hur man ska gå vidare för att det ska registreras.

Så hände i detta fall och ny kunskap om dinosauriernas tid i vårt land kan läggas in i framtida historieböcker.

 

fredag 16 januari 2015

Djur verkar kunna känna på sig när en jordbävning är på gång och tar då skydd. Samma sak verkar det vara när tornados är på väg.


Djur hör frekvenser vi inte hör i många fall. Tornados och jordbävningar har en låg frekvens vilken hörs långt innan faran av känsliga fåglar eller andra djur.

Citat: Alla fem skogssångarna lämnade sina häckningsplatser en till två dagar innan tornadon drog in över området. Den närmaste virvelstormen var då fortfarande tiotals mil bort och där fåglarna befann sig visade vädret inga tecken på att vara på väg att försämras.

Ändå evakuerade fåglarna 700 kilometer söderut till den mexikanska golfen och väntade tills tornadon dragit förbi. När den gjort det återvände de omedelbart hem igen. Den 2 maj var alla tillbaka. Slut citat.

Att dessa hör innebär att de har möjlighet att flytta på sig innan faran kommer. Ljudet är säkert mycket irriterande för dem, annars skulle de knappast flyttat på sig.

En evolutionsöverlevande åtgärd som räddar denna art vid faror enligt ovan. Alla har inte denna möjlighet att bli varnade.

Människan har det inte, se bara på tsunamin för 10 år sedan, människor förstod ingenting utan fortsatte bada och nyfiket se ut mot ett hav som dragit sig tillbaka. Det konstiga var att människor inte förstod att havet inte gått upp i intet utan måste komma tillbaks och att det knappast skulle komma sakta strilande.

 

fredag 21 november 2014

Förr arbetade zoologer genom att skjuta ovanliga djur och stoppa upp dem. Loch Ness djuret ansågs även det skjutmöjligt för att stoppas upp för ett museum.


Citat: Storbritanniens naturhistoriska museum hade en gång planer på att låta prisjägare döda det mytomspunna odjuret i sjön Loch Ness i Skottland. Slut citat.

Tiderna har ändrats, idag anordnar få herbarier. Förr var det mycket vanligt att människor skapade egna samlingar av växter, ägg från fåglar, uppstoppade djur m.m. Idag är de som finns bevarade i skolor m.fl. platser satta i förråd om de finns kvar och visas inte upp.

Förr ansågs forskning av djur att djuret sköts eller fångades, avlivades och därefter stoppades upp för att visas upp.

Idag görs inte detta. Det är få djur som fångas till djurparker också i vår tid.

Att allmänheten idag skulle tiga om skyttar på uppdrag skulle ligga på lur för skjuta ovanliga djur skulle inte gå.

Protesterna skulle stoppa detta i vår tid där människor växt upp med Disneys tecknade värld där djur framställs med mänskliga känslor och behov.

Tiderna förändras, djur skyddas medan människor ses som produkter att använda inom alla områden. Nog har samhället gjort en helomvändning mot sin historia.

Från att ha utnyttjat både djur o människor hårt o kallt till idag att sluta använda djur som detta medan hårdheten mot människor består.

 

onsdag 12 november 2014

Adel och kungar förstod inte förr att inavel och dess problem gällde för både djur och människa.


Tutankhamon vars grav de flesta hört talas om med dess påstådda förbannelse m.m. innehöll en ung Farao som inte var speciellt livsduglig.


Hans föräldrar var troligen syskon då de ansåg att Faraos blodslinje inte fick brytas. Resultat en livsoduglig avkomma. Inavel fungerar inte på djur vilket de säkert visste men inte förstod även gällde människor.

Citat: most famous pharaoh was the product of incest, and that contributed to his death at just 19, scientists have confirmed. Slut citat.


Vi har samma dumma idéer om kungahus i Europa m.fl. platser. Man gifte sig i blodsband inom släkter. Adel med adel. Högadel med högadel. Kungahus med kungahus.

Till slut blev alla släkt med alla.

Även bland bondebefolkning var gifte inom släkter vanligt. Föräldrar bestämde utefter makt och fastighetsinnehav vem som skulle gifta sig med vem inom familjerna.

Kanske detta kan förklara varför det fanns fler halvimbecilla förr, såkallade original, än vad som nu finns.

Massinvandringen i Sverige kan få ett positivt resultat, att fler mänskliga gener sprids. Men vi är ej där än. Utländska föräldrar önskar inte en svensk man till sin dotter. Utländska män får problem med släkten om de gifter sig med en svensk kvinna. Så någon integration inom detta område ses inte.

Annars kunde detta vara ett av mycket få fördelar med all flykting-, anhörig- o annan sorts tiggeri invandring m.m.

 

torsdag 11 november 2010

Är människan lika blind i kärlek som djuren i sin parningslek?

Vi vet alla hur ex vissa fågelarter bland hanarna burrar upp fjädrarna och låter ljud komma ur strupen för att bli attraktiva för honorna.

Många handjur går i allvarlig närkamp med rivaler där den vinnande hanen får honan som genom detta urval får en stark hane.

Människan är inte olik. Mannen spänner sina biceps framför kvinnorna på stranden eller annorstädes för att visa sin styrka. Går i närkamp fysiskt i fyllan o villan med andra män och beundras av vissa kvinnor för detta som attraktivt.

Förr av de flesta kvinnor, i dag är dock inte alla kvinnor tända på män av det slaget. Variationerna har ökat, troligen beroende inte bara på samhällsförändring där makt ses som attraktivt, utan även då barnadödlighet minskat och fler och olikartade arvsanlag överlevt till vuxen ålder.

Härmed ges andra slag av attraktionsmönster, som förr aldrig kunnat överleva och gett livskvalité och fruktsamhet.

Kärlek kan ge svartsjuka vilken i förlängningen kan ge våld. Detta är en mänsklig baksida av fortplantningsdriften hos människan.

Men visst är människan blind i sin kärlekstörsts uttryck, likväl som djuren.

lördag 9 oktober 2010

Idag ges djur mänskliga känslor, förr var det en skymf att jämföras med ett djur.

Det är kanske bara halva sanningen. Att ses som ett vilddjur och bära dess namn kunde även ses som att det var en man som skulle fruktas eller att det var en stor krigare.

Man såg ex vargar som fruktade djur likaså björnen och den som jämfördes som en sådan var fruktad som en varg eller stark som en björn. Det var en positiv benämning för den som man såg som sådan.

Tvärtom var att jämföras som feg som en mus, kvick som en vessla, tjuvaktig som en skata var dock en skymf att benämnas som.

Men om man undantar fabler och myter där Aisopos var en av berättarna såg man inte djur som lika känslofyllda som människan.

Idag har människor till överdrift förmänskligat djur och fruktan för varg o björn är betydligt mindre än förr.

Sällskapsdjur har blivit vanligare. Barn ser djur som Disneyfilmerna speglar dem. 2009 kom G-force och snart ville många själva ha ett marsvin då de trodde de var lika smarta som de som fanns i filmen. Besvikelsen kom när man upptäckte att det inte var så och man ville i många fall då lämna tillbaks dem.

Förr var det vanliga djur som i dag är husdjur, hundar och katter i första hand, vakt- och jaktdjur eller som i kattens fall råttfångare.

Akvarium var det få som hade och fåglar var inget man i vanliga fall spärrade in i bur, om de inte var matnyttiga.

Tider förändras och ju mer vi avskärmar oss från naturen i boende och behov desto onaturligare blir människors liv och djurs onaturliga hemmiljöer.

Vem det är mest synd om kan diskuteras, djuren som förslavas hos människan eller människan som söker onaturliga relationer med djur istället för med människor.

fredag 16 oktober 2009

Intet djur är farligare än den dödligt förolämpade människan.


Ett gammalt uttryck som kanske i dag inte ses som något att ta hänsyn till. Det var Erasmus Rotterdamus som en gång sa detta.

Kanske man ur detta kan få en viss förklaring av hur terrorister konstrueras. De kan ha upplevt sin ideologi som hånad. Kan det även förklara hur bränder och kaos nu snart är vardagsmat i vissa bostadsområden? Hatet mot att ha segregerats och utanförskapet har ju konstruerats av politikern av i dag.

Segregationen av arbetslösa genom det orättvisa skattesystem som konstruerats av Alliansen och som inte tar hänsyn till skatt av bärkraft utan istället av om en person har arbete eller inte. Och då i den besynnerliga konstruktionen av att de som har arbete ska betala lägre skattesats än de som inget arbete har vilket gör att ungdomar men även äldre avskyr de som har makt. Hatet som nu konstrueras mot samhället riktas mot samhällets beskyddare polis och räddningspersonal då hatet här är lättare visa än att genom rösträtt eller politikeravsky och få mediarespons på.

Genom nedvärdering av en grupp i samhället genom att ge dessa sämre villkor genom ex ökad skattesats fast de har mindre pengar att leva på ger grogrund för hat. Och detta upplevs som förolämpande av människovärdet. Detta skapar farlighet i samhället och början av det ser vi nu.

De sjuka och arbetslösa är i dag genom politiska beslut dödligt förolämpade av sitt människovärde. Men det är alltid ungdomarna som har första orken att visa detta öppet. Det är arbetslösa ungdomar som inte ser någon framtid som bränner och förstör i dag. De gör uppror.

Men förstår politikerna det och förstår de varför? Absolut inte. Om de förstått hade vi inte haft en utanförskapande politik som vi haft några år nu. Ingen får arbete eller blir frisk genom att få sämre levnadsvillkor. Beslut grundade på detta skapar enbart ett oroligt och segregerat samhälle vilket inte bara historien visat utan även nutiden.

onsdag 24 december 2008

Djur och växter utbreder sig av alla krafter nu som då.


Djur och växter sprids med vindar, vatten och klimatförändringar. Detta har garanterat skett i alla tider och händer även nu.


Det finns ingen anledning att försöka stoppa detta accelererande som nu upptäckts på grund av människans resande och klimatets accelererande uppvärmning.

Vi hade ett varmt klimat här på bronsåldern och många av de insekter och djur som nu finns i södra Europa fanns säkert här i Skandinavien då. Låt naturen ha sin gång när det gäller växter och djur. Självklart inte då det gäller den globala uppvärmningen, här måste vi hjälpas åt och inte sälja utsläppsrätter. Men som jag sagt tidigare och aldrig kan upprepa nog
”Mot människans dumhet kämpar själva gudarna förgäves.” Bör läsas ”Gud förgäves.”


Axel Fredrik Cronstedt,

nickel är hans berömmelse kommen från och då som dess upptäckare och namngivare för en ny metall som fick sitt namn efter de tyska bergsmännens ord för illasinnad bergsande.

Han skrev ner sina resultat som publicerades i vetenskapsakademins handlingar.

De svenska bergskemisterna hade nu till de tyska kemisternas irritation upptäckt tre nya ämnen på kort tid, nickel, kobolt och platina. Det var inte utan att deras stolthet naggats i kanten och de förnekade att dessa nya ämnen överhuvudtaget existerade. Men det gick inte i längden, bevisen var överväldigande så de fick till slut bita i det sura äpplet och acceptera att svenska bergskemister inte var sämre än de tyska.

söndag 7 december 2008

Är djuren enbart kulisser i vår värld, automater programmerade utan egen vilja?


Djur har vad vi vet ingen uppfattning om tid. De ser inte en början och ett slut. De har en inbyggd insikt vilket gör att olika arter bygger sina bon utan att läras upp.

Många fågelbon etc. är mycket komplexa men likväl kan fåglar bygga sin ras bo utan att någon visar dem. Sedan har vi ex myrsamhällen där alla fungerar utefter ett schema som får stacken att fungera. Alla vet sin uppgift.

Man kan se dessa kunskaper som medfödda instinkter eller insikter och som får djurvärlden att fungera. Människan däremot kan inte mycket när hon föds. Vi måste läras upp av föräldrar och senare av skolor och dess lärare. Vi har ingen medfödd kunskap som kan få oss att överleva som djuren har.

Vi kan planera och inte minst experimentera och konstruera. Vi kan även uppleva tidens gång.
Därav kommer min tanke. Är djuren automater konstruerade för att tjäna människan och vara sällskap för oss?

Har djuren ett eget liv? Är de kulisser i vår värld för att den ska fungera? Nödvändiga kulisser för att livet ska explodera i skilda slag. Men beroende av insikter som de fötts med och konstruerats med för sin överlevnad. Jag kan inte se dessa tankar som orealistiska.

söndag 7 september 2008

Läten från människor och djur.


Människan är ett däggdjur. Liksom djuren har vi olika läten beroende på hur vi mår eller önskar meddela oss till de som ingår i vår flock eller som tillhör en annan flock.

Misstänksamheten mot främmande artfränder finns hos alla däggdjur, även människan.
Olika dialekter och uttal finns bland fåglar och troligen även andra djur beroende på var de finns och lever.

Detta har uppstått genom isolation från artfränder. Olika fågelläten från samma ras finns på olika öar på ex Galapagosöarna. Men är säkert en sak som finns överallt. Vi människor skiljer oss inte från detta. Människan har många olika språk och i dessa språk finns även många slag av dialekter.

Säkerligen är det samma sak i djurvärlden fast vi kanske har svårt att höra dessa skillnader.

Utseenden och teckningar är även de olika bland samma djurras. Fåglarna på Galapagos (finkarna) skiljde ju, för att ta ett exempel, ut sig på olika öar och så fick Darwin idén om evolutionsläran.

Människor är likadana, vi har olika hudfärg beroende på var vi ursprungligen fanns i årmillioner. Svarta, mörka i olika nyanser, vita i olika nyanser. Hårfärg skiftar och snedheten av ögonen likaså.

Men vi som är vita, för att ta ett ex, ser färgade som väldigt lika varandra och även de med sneda ögon, asiater, ser vi som mycket lika varandra. Detta tror jag inte asiater gör om sig själva eller färgade överhuvudtaget.

Vi vita ses säkert som väldigt lika av dessa grupper medan vi själva ser oss som mycket olika utseendemässigt och därför lätt känner igen släktdrag med våra närmsta och ser hur vi liknar våra fäder och syskon men ändå har olikheter.

Vi är alla lika, djur som människor. Vi är båda djur och som sådana stamdjur i många fall, vi är som människor flockdjur. Att skilja ut sig från flocken kan innebära utfrysning, det gäller både bland människor och bland andra flockdjur.

torsdag 24 juli 2008

Snart kommer giftspindlar att bli vanligare som sängkamrater?


Manuel Castells och vår tid. Några år innan Millennieskiftet kom det ut ett gigantiskt verk av denne tänkare som åter tog ett samlat grepp om vår verklighet. Ett stort filosofiskt verk hade sett dagens ljus igen. I en tid då de stora berättelserna ansågs borta och enbart små berättelser om fragment om verkligheten hade skrivits under flera år. Inom det som kallas postmodernismen sa bl.a. Lyotard detta, se:
http://www.mv.helsinki.fi/wadenstr/artiklar/lyo.htm

Men så kom Castells verk om informationsåldern. Tre tjocka böcker som tog ett samlat grepp om verkligheten av i dag. Böckernas titlar är: Nätverkssamhället, Identitetens makt och Millenniets slut. Böcker värda att studera för människor som känner sig oförstående för hur vi hamnat i det samhälle vi i dag har.

Han behandlar begrepp som globalisering o identitet. Den informationsteknologiska revolutionen och nätverk kontra identiteter m.m. Det finns hur mycket som helst att läsa om honom och hans verk på nätet, sök på hans namn och se själva.

Med detta avslutas min långa redovisning inom området filosofers tänkande från de gamla grekerna till vår tid. Men jag kommer igen nu med några kvinnors historia som blivit odödliga genom sin historia. Detta börjar jag med i morgon.

En spännande nyhet kom ut för några dagar sedan om en nyupptäckt insekt utanför naturhistoriska museet i London.
http://politiken.dk/udland/article539510.ece

Som det står kommer årligen nya insekter till Europa. En del totalt okända som denna.
Inte ens på museet fanns den nedtecknad eller känd tidigare och det finns 28 millioner
arter i samlingarna.

Men nog är det fantasieggande att den upptäckts just utanför den plats där man har förteckningar över, som man tror, alla kända insektsarter.

Kan den ha blivit placerad här för att driva gäck med museets personal av någon kollega som hittat den? Är allt en bluff för att locka fler att bli intresserade av museets samlingar?
Ingen vet, men den lilla mandelformade insekten ska i dag vara den vanligaste insekten i museets trädgård enligt artikeln. Varför just här? Jag upprepar igen utan att ha belägg för det; kan det vara en skröna för att locka till sig fler besökare till museet?

Det skulle vara en bra reklam och lockelse att locka med en okänd insektsart, vilken ingen kan förklara hur den hamnat där eller vad det är för art. Som sagt, bara tankar, sanning eller konsekvens.
Men det är mycket troligt att insekten funnits i London alltid. Att den upptäckts nu kan bero på att den hittats just utanför museet och av något skäl förökats i stora mängder detta år. Här är människor i rörelse som intresserar sig för och har kunskap om insekter. När då något de inte känner igen uppenbaras så väcker det självfallet nyfikenhet. Därför är det ingen slump att det hittas nya insekter i närområdena till museer av detta slag. Det finns säkert många insekter som ännu ej hittats av forskare och katalogiserats. Lekmän ser säkert många också men vi vanliga ickekunniga inom området reagerar inte över om en insekt är katalogiserad eller inte då vi inte kan veta vilket.