Google

Translate blog

onsdag 20 juli 2022

I mitten av Vintergatan verkar det finnas ett överflöd av livets byggstenar till RNA

 


Nitriler är en klass av organiska molekyler av en cyanogrupp  ( där en en kolatom är bunden) med en trippel omättad bindning till en kväveatom. Nitriler är vanligtvis giftiga. Men paradoxalt nog är de även en viktig föregångare till molekyler som är väsentliga för livet, ex ribonukleotider, bestående av nukleobaserna eller "bokstäverna" A, U, C och G förenade med en ribos- och fosfatgrupp sammantaget utgör detta RNA. Nu visar ett team av forskare från Spanien, Japan, Chile, Italien och USA att ett brett spektrum av nitriler förekommer i det interstellära utrymmet inom molekylmolnet G + 0,693-0,027 vilket finns nära Vintergatans centrum.

Dr Víctor M. Rivilla, forskare vid Centrum för astrobiologi vid det spanska nationella forskningsrådet (CSIC) och National Institute of Aerospace Technology (INTA) i Madrid, i Spanien är huvudförfattare till en ny studie om fenomenet, I studien som är  publicerad i Frontiers in Astronomy and Space Sciences, påtalar Rivilla följande: "Här visar vi att kemin som äger rum i det interstellära mediet (molnet) effektivt kan bilda flera nitriler som är viktiga molekylära föregångare till RNA och i det första livet på jorden var baserat endast på RNA. DNA- och proteinenzymer utvecklades senare. RNA kan lagra och kopiera information likt DNA och katalysera reaktioner som enzymer.

Enligt "RNA World" -hypotesen" behöver nitriler och andra byggstenar för livet inte nödvändigtvis ha uppstått på jorden. Vissa eller kanske alla kan ha sitt ursprung i rymden och "liftat" till den unga jorden inuti meteoriter och kometer för mellan 4,1 och 3,8 miljarder år sedan. Som stöd för detta påstående har nitriler och andra prekursor molekyler för nukleotider, lipider och aminosyror hittats inuti kometer och meteorer.

Molekylära moln,  är täta moln och finns i kalla områden i det interstellära mediet är lämpliga för bildande av komplexa molekyler. Till exempel har molekylmolnet G + 0,693-0,027 en temperatur på nära den absoluta nollpunkten. Molnet har en storlek av ungefär tre ljusår i diameter och en massa av ungefär tusen gånger mer än vår sol. Det finns däremot inga bevis för att stjärnor för närvarande bildas inuti G + 0.693-0.027. Men forskarna misstänker att det kan ske i framtiden.

"Det kemiska innehållet i G+0,693-0,027 liknar det i andra stjärnbildande områden i  Vintergatan och även i det i kometer. Det innebär att studien kan ge oss viktiga insikter om de kemiska ingredienser som fanns i nebulosan som gav upphov till vårt planetsystem, säger Rivilla.

Spännande upptäckter för förståelsen av vår värld sker dagligen numera teorier utarbetas och analyseras utefter nya fynd hela tiden (min anm.).

Bild vikipedia RNA jämfört med DNA.

Inga kommentarer: