En 4,5 miljarder år gammal meteorit i Sahara ger ny kunskap om det tidiga solsystemet

 

I maj 2020 hittades några ovanliga stenar som innehöll grönaktiga kristaller i en del av Saharaöknen som heter  Erg Chech  i södra Algeriet.

Vid analys visade sig stenarna komma från yttre rymden och vara miljarder år gamla, kvar från solsystemets gryning.

De var bitar av en meteorit som gavs namnet Erg Chech 002 och är den äldsta vulkaniska sten som någonsin hittats efter att ha smält för länge sedan i  någon nu försvunnen gammal protoplanet.

I en ny forskningsrapport publicerad i Nature Communications analyserade Evgenii Krestianinov, doktorand vid Research School of Earth Sciences, Australien National University, beskrivs bly- och uranisotoper i ErgChech 002 och beräknas att den är cirka 4,56556 miljarder år gammal. Detta är en av de mest exakta åldrarna som någonsin beräknats av ett objekt från rymden  och resultatet förändrar också några vanliga antaganden om det tidiga solsystemet. I studien av Erg Chech 002 upptäcktes nämligen att den innehåller ett högt överflöd av bly-206 och bly-207 liksom relativt stora mängder oförstört uran-238 och uran-235.

Att mäta förhållandena mellan bly och uranisotoper i stenen var det som hjälpte till att uppskatta stenens ålder med en sådan oöverträffad noggrannhet.

Det jämfördes också beräknade ålder med tidigare publicerade aluminium-26-data för Erg Chech 002, samt data för olika andra achondrites. 

Jämförelsen med en grupp achondrites som kallas vulkaniska achondrites var särskilt intressant. Vi fann att moderkroppen till Erg Chech 002 måste ha bildats av material som innehåller tre eller fyra gånger så mycket aluminium-26 som källan till denna achondrites moderkropp.

Detta visar att aluminium-26 fördelades ganska ojämnt i molnet av damm och gas som bildade solsystemet.

Resultatet bidrar till en bättre förståelse av solsystemets tidiga utvecklingsstadier och den geologiska historien hos spirande planeter. Ytterligare studier av olika achondritesgrupper kommer utan tvekan att fortsätta att förfina vår förståelse och förbättra vår förmåga att rekonstruera vårt solsystems tidiga historia.

Bild från https://science.anu.edu.au/  på den ovan nämnda meteoriten.

Fotografier har nu tagits som visar var omfattande vattenflöden en gång fanns i västra Sahara.

Floder och grönska var en gång något  man inte trodde fanns i den torra Saharaöknen. Men nu har det bevisats inte bara att det var så utan var dessa floder och flöden gick genom Sahara ut till  Atlanten.

En grönskande yta som numera sedan lång tid är en torr, varm öken.  Det finns uttorkade sjöar och floder under sanden. Men i dessa säkert fröer från tider när vattnet forsade här. Troligen fröer vilka skulle kunna gro igen om väta nådde dem.

Det finns även stora sjöar långt under sanden med mycket gammalt vatten. Troligen kan liv av något slag finnas här.

Funderingarna blir om ex det är samma sak på Mars. Här har floder och sjöar en gång funnits. Men finns underjordiska hav kvar här? Troligen bör det finnas något kvar. Då är frågan om det i dessa skyddade underjordiska vattensamlingar på Mars finns liv?

Frågan är berättigad och svaret får vi kanske veta en gång i framtiden.