Två okända objekt är på väg bort från vårt solsystem

Astronomer vid National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) har analyserat banorna av två objekt på väg ut ur solsystemet för att aldrig återvända. Troligast två kometer vilka aldrig haft sin gång inom vårt solsystem utan kommit in i detta utifrån för att nu fortsätta ut i den interstellära rymden igen efter att ha passerat solen.


 Det är enkelt att beräkna vart dessa kometer är på väg men betydligt svårare att bedöma varifrån de kom. En komet kan ursprungligen ha haft en stabil bana långt från solen (och rundat denna periodvis likt Hayleys 75 åriga bana runt solen) men gravitationella rörelser kan efterhand dragit kometen ur sin bana. Kometen faller då in i det inre av solsystemet där den kan observeras innan den kastas ut i interstellära rymden genom dess förändrade kurs. I det andra scenariot har en komet en plats mycket långt borta kanske i ett annat planetsystem och har fluget genom den interstellära rymden i kanske miljarder år och av slumpen passerar den genom vårt solsystem innan den fortsätter på sin väg.


Arika Higuchi och Eiichiro Kokubo på NAOJ beräknade de typer av banor som normalt skulle förväntas i varje scenario av dessa två ovan. Teamet jämförde sedan sina beräkningar med observationer av två ovanliga utgående objekt, 1I/'Oumuamua som upptäcktes 2017 och 2I/Borisov som upptäcktes  2019. De fann att det interstellära ursprunget (beskrivning två ovan) ger bättre matchning för sökvägar för båda objekten av kometer som nu upptäckts och är på väg från oss.


Säkert (min anm.) kommer fler och fler interstellära asteroider och kometer att upptäckas då astronomer nu fått mersmak på att finna dessa spännande objekt.


Bild; av fantasislag från  Inte att förväxla med de troliga kometer som beskrivs ovan.

Om du ser en Alien skulle du då förstå att det är en?

Ja nog skulle du förstå det om den såg ut som ovan. Men det är inte säkert den skulle se helt främmande ut.


Hur ska du då känna igen ett utomjordiskt liv på en främmande planet? Frågan kom nyligen upp på en konferens om Astrobiologi vilket hölls vid Stanford University i Kalifornien.


Flera idéer bollades, syre i en planets atmosfär, värme,, dess läge till sin sol, mm. Men ingen kändes helt övertygande. Någon föreslog bilder som bevis.


 Men varför skulle en bild vara så övertygande? Vad är det som vi skulle se som skulle berätta att vi inte bara tittar på exempelvis som vi tolkar det en hög med stenar? 


Levande varelser, till skillnad från smuts och vind verkar ha som kännetecken att göra saker som äta, växa och reproducera sig. Vi kan inte heller få komplexa liv inte ens något så enkelt som en bakterie utan att det naturliga urvalet är inblandat och då bör vi se på hur miljön ser ut för att något ska kunna leva här.


Vi kan inte säga om en kornig bild av en Alien kommer att ha ögon, ha lemmar eller vara grön. Men det naturliga urvalet  berättar att dess form, mål och evolutionära vägar är begränsade i en viss miljö (eller är det så). 


Liv kan se mycket annorlunda ut och det kan vi se även här på Jorden med dess olika konstiga former och sätt att existera i alla slags miljöer man kan tänka sig.


Nog kan det bli mycket svårt att förstå de liv vi kan se om de nu finns på en planet som utvecklats på helt skilda vis än Jorden. Jag tror inte vi ens i fantasin kan föreställa oss vad som kan finnas däruppe (kanske inte heller om de inte finns varför det inte finns liv).

Mystiska okända objekt döljer sig vid Vintergatans centrala svarta hål.

I mitten av Vintergatan finns ett svart hål likt det finns i de galaxer vi hittills undersökt. Sagittarius A är dettas namn.

Men i området runt detsamma existerar även något vi inte förstår. Misstanken att det är dammoln finns,  men då dammoln som uppför sig som om de var stjärnor vilket verkar väldigt egendomligt.

Dessa kompakta dammiga gasstavar som de kan ses som finns nära det svarta hålet och skiftar position över tid extremt snabbt.

 Hur kom de dit och vad kommer de att bli?

 Astronomer upptäckte dess G-föremål (som de kallas, G som i gas)  vid Vintergatans centrala svarta hål för mer än ett decennium sedan; G1 sågs först 2004 och G2 upptäcktes 2012.

 Båda ansågs vara gasmoln tills de visade sig överleva det svarta hålets gravitation vilket borde krossat gasmolnen och delat dem från varandra. Detta fick astronomer att misstänka att de inte var gasmoln. Detta då G1 och G2 inte som gasmoln kunnat hålla sig intakta", säger UCLA-astronomiprofessorn Mark Morris medforskare och medarbetare i UCLAs Galactic Center Orbits Initiative (GCOI) i Kalifornien.

Synen förändrades nu  på G-objekten till att de är uppblåsta stjärnor. Stjärnor som har blivit så stora att tidvattenseffekten som utövas på dem av det centrala svarta hålet skulle  dra till sig materia av stjärnorna när de kommer nära nog.

Men när har  en stjärna tillräcklig massa för att förbli intakt även vid ett svart hål? Kan det ha med storleken och avståndet från hålet och varför är G1-2 så stora?

 Det verkar som att det finns mycket energi i G-föremålen vilket fått dem att svälla upp och växa sig större än vanligtvis stjärnor är.  Astronomer  tror svaret är stjärnfusion. G-föremålen var troligast en gång två stjärnor som kretsat kring varandra så kallade dubbelstjärnor vilka genom gravitationskraften från det svarta hålet kraschat in i varandra. Ett skeende som under lång tid till slut resulterat i denna katastrof.  De kombinerade objekten som härrör från denna våldsamma sammanslagning kan förklara var den överflödiga energin kom ifrån.

Efter en sådan sammanslagning skulle det efterhand resultera i ett enda uppblåst objekt eller distanseras till två under en ganska lång tid, kanske en miljon år innan den framträder som en enstaka stjärna säger ovanstående Morris. 

Spännande händelser sker och har skett i vårt universum denna är ytterligare ett exempel på en sådan att fundera på.

Bild: Sagittarius A (mitten) med två inringade ljusreflektioner från en nylig explosion. Bild  från Wikipedia.

Från 234 stjärnor i Vintergatan kommer signaler vilka kan uppfattas som kontaktförsök från främmande varelser

Sloan Digital Sky Survey är ett teleskop i Mexiko varifrån dessa signalerande stjärnor katalogiserats. Pulserande ljus vilket kan ses som kontaktförsök men även kan ha helt naturliga orsaker.

Men det otroliga är om så många stjärnor eller solsystem sänder ut exakt samma signaler för kontaktförsök. Därför är det troligaste att det är ett naturlig pulserande från vissa stjärnor av en anledning som vi ännu inte förstår.

600 000 kända asteroider i vårt solsystem. Ca 10 000 övervakas men nu har ytterligare 72 objekt hittats vilka kan hota Jorden i framtiden

Ca 10 000 asteroider övervakas då de kan bli en risk i framtiden genom att deras banor kan passera nära Jorden och krascha här. DE kontrolleras.

Men fler asteroider vilka inte hittats och övervakas och därför överraskande kan hamna här finns.

De senaste två åren  har 72 tidigare okända objekt hittats och hamnat bland de objekt vilka övervakas.

Vi har ju i färskt minne asteroiden vilken hamnade i Ryssland för några år sedan och orsakade skador på byggnader och människor.  Denna asteroid var helt okänd och därför en varningssignal. Det var inte heller länge sedan ytterligare en överraskningsasteroid hamnade på Jorden. Denna gång i Stilla havet.

Men det kan finnas fler ännu ej upptäckta därute och risken att någon okänd stenbumling plötsligt kommer in i vår atmosfär och inte brinner upp utan skadar människor och material finns alltid.

Vi kan inte bygga upp ett 100% övervakningssystem av rymden.

Att meditera in i det okända för evigt

Citat: Forskarna tror att det rör sig om en munk som efter att ha begravts levande i en gravkammare mediterat sig in i döden genom så kallad självmumifiering. Omkring 200 år senare ska mannens mumifierade kropp omsorgsfullt ha virats in i papper och emalj tills en staty bildats runt honom. Slut citat.

Detta sätt att ta sitt liv måste fodra en otrolig tro och en otrolig kontroll på kropp och psyke.

Här finns ytterligare info kortfattat.

Citat: Inom buddhismen har man olika uppfattningar om frågan att ta sitt eget liv. I skrifterna står det,^{[källa behövs]} att det är tillåtet att begå självmord när man har nått en viss upphöjd nivå i livet för de upplysta; de upplysta har inga önskningar kvar i livet och kan uppgå i nirvana. I Kina och Japan utfördes ibland sådana rituella självmord där munkar drack te av olika örter och upplöst harts under flera dagar för att sedan begravas levande. Där kunde sedan munken sitta i flera dagar innan han dog. Lyckades självmordet fullt ut blev liket självmumifierat. Däremot var det inte tillåtet att begå självmord om man tillhörde de icke-upplysta. De oupplysta har en lång väg att gå med många återfödelser, medan en upplyst persons handlingar inte längre anses generera karma, varken ont eller gott. Slut citat.

En självkontroll som kan resultera i självmumifiering är svårt att tro på men existerar eller existerade som vi ser.

Tro kan försätta berg står det skrivet och det verkar som det finns lite sanning i uttrycket. Var går egentligen gränsen för tro och vetande och hur mycket kan människan egentligen kontrollera av verkligheten genom sin vilja?