Chockvågor från en Novaexplosion

En klassisk nova kallas en stjärna oftast en vit dvärg som kommer i nära kontakt med en röd jättestjärna och som då under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt. En nova är därmed en plötsligt kortlivad ljushöjning av en annars diskret stjärna. 


Denna ljushöjning uppstår när en ström av väte från en följeslagare, oftast en röd jättestjärna kommer för nära en vit dvärgstjärna. "Tack vare en särskilt ljus nova och en lycklig omständighet, kunde vi samla de bästa chockvågor från en sådan händelse någonsin av synliga gamma-ray observationer av en nova," säger Elias Aydi, en astronom vid Michigan State University i East Lansing som ledde ett internationellt team från 40 institutioner i arbetet med att tolka resultaten. "Den exceptionella kvaliteten på vår data tillät oss att skilja samtidig strålning i både optiskt och gamma-ray ljus vilket gav bevis för att chockvågor spelar en viktig roll  för händelseutvecklingen vid novaexplosioner. 


En explosion av detta slag släpper totalt 10000 till 100000 gånger den årliga energiproduktionen av vår sol. Astronomer upptäcker cirka 10 tidigare ej sedda novor varje år i vår galax. V906 Carinae  är namnet på den som här beskrivits.


Under utbrottets första dagar syntes ett tjockt moln av gas i  munkform sett från jorden.  Molnet expanderade utåt med en hastighet av ca 12,2 miljoner km / h) vilket är jämförbart med den genomsnittliga hastigheten på solvinden.


Därefter skedde ett utflöde ungefär dubbelt så snabbt som smällde in i det munkformade gasmolnet vilket skapade chockvågor som avgav gammastrålar och synligt ljus.   20 dagar efter explosionen skedde ett ännu snabbare utflöde av skräp med en hastighet av 9 miljoner km / h). Denna kollision skapade nya chockvågor och en ny omgång av gammastrålning och optiskt ljussken. Utflödena uppstod troligen från kvarvarande kärnfusionsreaktioner på den vita dvärgens yta.


Bild från vikipedia Teckning av en blivande nova där den vita dvärgen i samlar massa från den röda jätten. Så bildas en novaexplosion.

I jonosfären har för första gången vågorna som slår ut elektronik upptäckts efter en solförmörkelse

Finns det en atmosfär på en planet och denna utsätts för joniserande strålning från rymden bildas en jonosfär. Jonosfär är en del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av ett plasma. Jonosfären kännetecknas av hög elektrontäthet och hög elektrisk ledningsförmåga. Jonosfären påverkar därför utbredningen av radiovågor och möjliggör långväga radiotrafik på kortvåg mellan områden på olika sidor av jorden.

Jordens jonosfär sträcker sig uppåt från en höjd av omkring 80 km över jordytan. Uppåt övergår den gradvis i magnetosfären utan tydlig gräns. Jonosfären anses sluta någonstans mellan 500 km och 2000 km över markytan. En hel del satellitbanor går inom jonosfären, exempelvis Internationella rymdstationen som ligger på 300 till 400 km höjd.

Den 21 augusti 2017 kunde en solförmörkelse iakttas i USA. Effekterna av denna kunde för första gången detekteras som vågbildningar i Jordens jonosfär.

Snabb avkylning och uppvärmning gav effekten v-formade atmosfäriska vågor. Detta var något man tidigare trott kunde ske men aldrig tidigare lyckats bevisa. Nu äntligen kunde det upptäckas och teorin från 1960-talet kunde bekräftas som sann och bevisad.

Det är vågor av detta slag som kan slå ut elektronik på Jorden. Vi måste lära mer om dessa vågor och hur vi kan skydda utrustning här när risken för dessa är överhängande vid stora soleruptioner men även vid solförmörkelser.

Man tänker kanske inte på att solförmörkelser kan ge denna effekt men ett komplicerat samband mellan Jorden, månen och solen ger effekten. Dock ej lika skarp som vid stora soleruptioner där elektronikens digitala värld kan drabbas hårt och skoningslöst. 

Lisa Pathfinder uppe för att söka vågor i rymden.

Lisa Pathfinder är ett projekt där målet för denna farkost är att söka och finna gravitationsvågor från kollisioner mellan svarta hål.

Svarta hål krockar när två galaxer krockar. Hålen i sig kan inte ses men de existerar. Alla galaxer har troligen ett centrum där ett svart hål finns.

Lisa Pathfinder är ett sista test innan den ordentliga undersökningen går av stapeln 2034 då tre pathfinder ska undersöka om de kan få signal från dessa svaga vågor.

Lisa Pathfinder vilken nu sänds upp är enbart en experimentfarkost för att testa den teknik man ska använda..

De farliga Vågornas tid är här

Tsunamin i Thailand kommer vi säkert ihåg. Den orsakades av en jordbävning. Andra nu ökande katastrofer är det som benämns monsterstormar men som egentligen borde kallas orkaner av en viss klass. Inget annat. Monster har inte i sammanhanget att göra lika lite som en elektronikaffär efter jul kallade sina priser monsterpriser. Idiotiskt att hitta på ord utan sammanhang när det redan finns adekvata uttryck för detsamma.

Översvämningar har vi även sett öka och bli värre i vår tid.

Allt beroende på människans påverkan av miljön och det är i första hand oljeindustrins produkter och människors slöhet i form av bilkörande i tid och otid. För att inte tala om alla långa transporter för livsmedel mm.

Samhället är vansinnigt i dag. Marknadskrafterna och lönenivåerna är allt som räknas sedan länge och dessa krafter får samhället och miljön att kollapsa miljömässigt. Natur, klimat och människoöden krossas.

Allt kan ses som vågor av varningar på vad som är på väg. Botemedel innebär samhällsförändringar. Lobbyismen och hoten om ekonomisk tillbakagång får regeringar att fortsätta som hittills. Hur någon kan vilja arbeta som politiker idag är en gåta. De har bara ett uppdrag de ser som viktigt, att bevara samhället som det är så långt det går.