Hubble har hittat vatten på månen Ganymedes

 

Jupiter har minst 79 månar den största heter Ganymedes och denna måne är även den största månen i hela solsystemet. Dess diameter är cirka 5200 kilometer och är det nionde största objektet i solsystemet.  Ganymedes är därmed större än såväl planeten Merkurius som samtliga dvärgplaneter därute.

Hubbleteleskopet har nu bevisat att det finns vattenånga i atmosfären vilket har misstänkts länge men nu bekräftas och därmed stiger intresset för Ganymedes betydligt. Forskare använde nya och arkivlagda datamängder (från två decennier) från NASA:s rymdteleskop Hubble och analyserade och gjorde då upptäckten som mu publicerats i tidskriften Nature astronomy. 

 

Det var i en del av ett stort observationsprogram med syftet att stödja NASA:s Juno-uppdrag 2018 som  ledde Lorenz Roth vid KTH i Stockholm teamet som ville mäta mängden syre med hjälp av insamlat material från Hubbleteleskopet. Teamets analys innebar en kombination av data från två instrument: Hubbles kosmiska Origins-spektrograf (COS) från 2018 och arkivbilder från Space Telescope Imaging Spectrograph (STIS) från 1998 till 2010.

 

Till deras förvåning och tvärtemot de ursprungliga tolkningarna av data från 1998, upptäckte de att det knappt fanns några fria syreatomer i Ganymedes atmosfär. Detta innebär att det måste finnas en annan förklaring till de uppenbara skillnaderna i de UV aurora-bilder som man taget som visar på motsatsen.

Roth och hans team tittade därför närmare på den relativa fördelningen av norrskenet i UV-bilderna. Ganymedes yttemperatur varierar kraftigt under dagen och runt middagstid nära ekvatorn kan det bli tillräckligt varmt för att isytan släpper ut (eller sublimerar) några små mängder vattenmolekyler (is finns i mängd här). Faktum är att de upplevda skillnaderna i UV-bilderna är direkt korrelerade med vad vatten skulle förväntas ge för effekt i månens atmosfär.

Tidigare forskning har gett indicier på att här finns  mer vatten under ytan inklusive isen än alla jordens hav rymmer. Temperaturen där är dock så kall att vattnet på ytan är fruset. Ganymedes hav skulle enligt beräkningar ligga ungefär 16 mil under skorpan; Därför skulle vattenångan inte representera avdunstningen av detta hav enligt tidigare rön. Men nu har det visar sig att vattenånga kan komma fram.

Troligen är det värme från vulkanism som sänder ut gejsrar av vattenånga ibland. Kanske haven inte finns så djupt som beräknats. Gejsrar som sprutar upp vattenånga finns på andra månar som ex på Saturnus måne Enceladus och Jupiters måne Europa (min anm.). Om det kan finnas liv i dessa hav är omöjligt att veta med dagens kunskap.

Bild på månen Ganymedes från vikipedia

Månen Ganymedes har hav och is.

 

Jupiters måne Ganymedes är den största månen i vårt solsystem. Storleksmässigt är den större än planeten Merkurius. Den är också en av de mest spännande platserna i sökande efter liv i vårt solsystem.

Ganymedes är den enda månen med eget magnetfält och vad vi vet och tror har denna måne sannolikt ett undervattenshav av flytande vatten. Ganymedes studerades av de tidiga Jupiterförbiflygningarna som gjordes av Pioneer och Voyager-rymdfarkosterna. Men vår förståelse idag av denna måne baseras till stor del på observationer som gjorts av NASA: s Galileo mellan 1995 till 2003. 

Senast och nu använt är Jovian Infrared Auroral Mapper (JIRAM) ombord på NASA:s rymdsond Juno för syftet att ta bilder och spektra av månens nordpolsregion. 

Den 26 december 2019 passerade Juno Ganymedes på ett avstånd av cirka 100000 kilometer, vilket gjorde det möjligt för JIRAMinstrumentet  att kartlägga denna region med en rumslig upplösning på upp till 23 kilometer per pixel. Genom att kombinera detta med spektrala observationer i 2-mikrometervattenisabsorptionsbandet kunde forskare kartlägga fördelningen av is i nordpolregionen.

Dessa uppskattningar överlappades med kartor som härrör från jordbaserade teleskopiska observationer, Forskarna utökade nu den globala vatteniskartan på dess nordliga breddgrader.

 

Observationer i andra spektrala band visade också förekomsten av vattenfria områden där annat slag av kemiskt material innefattande  hydratiserade magnesiumsalter, ammoniak, koldioxid, och en rad organiska molekyler.

Kanske det finns flytande vatten under isen eller fruset liv i denna. Ingen vet. I morgon ska jag publicera ett inlägg om en än mer, troligen, den mest intressanta platsen i vårt solsystem s en måne där liv mycket troligt kan finnas(min anm.) .

Bild från vikipedia på Jupiters största måne Ganymedes och även den största månen i vårt solsystem. Här ses Storleksjämförelse med Jorden, Månen och Ganymedes.