Google

Translate blog

torsdag 25 december 2008

Varslen ökar i en ekonomi som grundats på spekulationer.


Spekulationsekonomin har nu kollapsat tillfälligt. Övervärdering av tillgångar och aktier har nu stoppats men kommer säkert att komma igång igen om något eller några år.
Varsel och arbetslöshet kommer att öka allt enligt teorin orsak och verkan.

Men jag har tänkt på vilka som får gå. Sist in först ut javisst det är ok då äldre har en nästan omöjlig möjlighet att få arbete igen efter en permittering.

Men jag anser dock att systemet borde förändras. Inte att sist in först ska utförändras.
Men det ska göras bedömning utefter yrkesgrupp. Behöver ett företag permittera en slags produktionspersonal ska det göras inom den gruppen inte genom att personer med andra roller på golvet ska riskera avsked. Ex om det på en träfirma är för många maskinspikare ska neddragningen göras enbart bland dessa inte genom att vissa sågare ex får gå bara för att de är senast anställda om nu inte sågningen också ska dras ned. Det var bara ett försök att förklara enkelt hur jag tänker. Jag tror det vore sunt då annars bristfolk kan få gå på vissa platser fast de behövs .


Anton von Swab var

ägare till den största mineralsamlingen i Sverige under 1700-talet.

Han var bergmästare i Skåne och Kronobergs län där han började med exploateringen av de skånska stenkolsförekomsterna och utöver detta brytning av guld vid Ädelfors i Småland.
Han var en av de som började använda blåsröret för mineralbestämning.

Blåsröret är ett munstycke försett med ett rätvinkligt avböjt rör som helst ska vara gjort av platina. Rörets andra ände är utdragen till en spets med ett mycket litet hål. Denna del av instrumentet förs in i en låga därefter blåses en jämn ström av luft genom munstycket. Då erhålls en het sticklåga. I denna upphettas det preparat som ska analyseras. Beroende på preparatets sätt att reagera på uppvärmningen antingen det sker under oxiderande eller reducerande förhållanden med eller utan tillsatser av reaktionsmedel kan slutsatser sedan dras om dess kemiska sammansättning.

För den som är intresserad av äldre mineralogi finns här en komplett lärobok från 1880 att läsa här i sin helhet.