Då och då produceras otroliga mängder guld i universum.

2017 registrerade astronomerna en kollision mellan två ultrakompakta neutronstjärnor och kunde för första gången någonsin observera en så kallad kilonova  en sådan lyser flera tusen gånger starkare än vanliga stjärnkollisioner.



Den största delen av de tunga grundämnena som guld, silver, platina, torium och uran har bildats av händelser som ovan, kollisioner mellan neutronstjärnor. 


Neutronstjärnor uppstår när stora stjärnor (stjärnor större än vår sol) exploderar som supernovor och därefter slutar som neutronstjärna.


Neutronstjärnor har en diameter av endast 10–20 kilometer men har dubbelt så stor massa som solen. 


I en kollision av det slag som hände ovan bildas då de tunga grundämnena som guld, silver, platina, torium och uran.  I en mängd lika stor som 10–100 gånger jordens massa
.

Medan neutronstjärnor som kolliderar med varandra  ger upphov till de tyngsta grundämnena blev det lättaste till tre minuter efter Big Bang. Ämnen som väte och helium. 

I de första jättestjärnorna bildades genom fusioner tyngre grundämnen som kol och syre. Dessa stjärnor hade kort existens men då de försvann som supernovor spreds de nya grundämnena som järn och nickel när lätta atomkärnor smälte samman till tyngre atomkärnor.


Metaller som koppar och zink bildas  när vita dvärgstjärnor exploderar. Explosionen inträffar när en vit dvärg – slutstationen för en vanlig stjärna som solen (solens slut blir vit dvärg)  – har tagit upp extra massa från en närbelägen grannstjärna och då blir instabil.


 Människan skapar de tyngsta grundämnena


Uran är med 92 protoner det tyngsta grundämne som är utbrett i universum. De tyngre grundämnena som plutonium med 94 protoner bildas i regel i kärnreaktorer.  Ännu tyngre grundämnen kan framställas i acceleratorer. Det tyngsta, syntetiskt tillverkade grundämnet är oganesson med 118 protoner och elektroner.

Guld med storleken av ett jordklot bildat här. Men att hämta det är omöjligt.

Två neutronstjärnors kollision sågs för ett tag sedan. 

En neutronstjärna är slutstadiet på en stjärnas liv men vid en större storlek av stjärna slutar det inte här utan då inträffar en supernova.

Men i detta fall var det två neutronstjärnor som kolliderade och i sådana fall bildas mycket tunga grundämnen som guld, platina, uran och bly.

Det var en mycket intressant händelse vilken resulterade i en gravitationsvåg vilken kunde mätas från oss. Guld av ofantliga mängder bildades vid smällen. Guld lika mycket som ett  jordklots storlek.

Avståndet till händelsen är 130 miljoner ljusår bort från oss så det är en gammal händelse vi ser.

Men likväl spännande och lärorik. För mer utförlig information om upptäckten och händelsen läs mer från Hubbleteleskopets nyhetssajt.

Guld var kom du ifrån? Ingen vet med säkerhet.

Guld bryts på jorden oftast i gruvor. Guld har alltid setts som värdefullt av människan. Men var kommer det ifrån?

Hur uppstod det? Var? När? Hur?  Ingen vet.

Att det inte uppkom på Jorden är troligt. Inte genom den populära förklaringsmodellen av kollisioner mellan kometer och Jorden.

Kanske uppstod  guld i en neutronstjärna  kanske i samband med en supernova.

Ingen vet med säkerhet.  Kollisioner är dock teorin även då. Då i samband  med två neutronstjärnors kollisioner med varandra.  Men även om detta är sant förklarar det inte hur guld kom hit om nu inte dessa kollisioner ska ses som skapandet av den populära komet kollisons -teorin att kometer skapades och krockade med Jorden efter neutronstjärnors kollisioners rester.  Men det är långsökt. Mysteriet väntar på sin lösning.

Guldspiraler hittade i Danmark. Någon under bronsåldern begravde dessa men varför.

Guldspiraler har hittats på Själland lagda i Jorden någon gång under bronsåldern. Ingen förstår vad dessa använts till eller varför de begravts här. Det kan ju även ha varit ett stöldgods som begravts kanske i senare tid.

Spiralerna kan ha varit rester efter guldarbeten eller tillverkade till spiraler för användning till utsmyckning.

Diskussionerna förs att de har samband med soldyrkande och kan ha använts i klädesdräkter eller hår som utsmyckningar. Jag tror dock ej på detta utan tror istället att det är rester av ett guldarbete av heligt slag och därför begravts som heliga rester istället för att återanvändas nedsmält till nya arbeten.

Kanske här  där de hittats men lika troligt på annan plats och begravts på en helig eller hemlig plats som nu funnits. Möjligheten att det är återbegravts efter stöld finns även. En helig gömma kan ha haft respekt även för gravplundrare vilka kan ha ångrat sitt tilltag och återbegravt guldet.

Det går att spekulera länge över fyndet och sanningen får vi aldrig veta om inte liknande fynd hittas som kan ge mer förklaring till guldspiralerna. De kan ju exempelvis ha varit betalningsmedel.

Varslen ökar i en ekonomi som grundats på spekulationer.

Spekulationsekonomin har nu kollapsat tillfälligt. Övervärdering av tillgångar och aktier har nu stoppats men kommer säkert att komma igång igen om något eller några år.
Varsel och arbetslöshet kommer att öka allt enligt teorin orsak och verkan.

Men jag har tänkt på vilka som får gå. Sist in först ut javisst det är ok då äldre har en nästan omöjlig möjlighet att få arbete igen efter en permittering.

Men jag anser dock att systemet borde förändras. Inte att sist in först ska utförändras.
Men det ska göras bedömning utefter yrkesgrupp. Behöver ett företag permittera en slags produktionspersonal ska det göras inom den gruppen inte genom att personer med andra roller på golvet ska riskera avsked. Ex om det på en träfirma är för många maskinspikare ska neddragningen göras enbart bland dessa inte genom att vissa sågare ex får gå bara för att de är senast anställda om nu inte sågningen också ska dras ned. Det var bara ett försök att förklara enkelt hur jag tänker. Jag tror det vore sunt då annars bristfolk kan få gå på vissa platser fast de behövs .


Anton von Swab var

ägare till den största mineralsamlingen i Sverige under 1700-talet.

Han var bergmästare i Skåne och Kronobergs län där han började med exploateringen av de skånska stenkolsförekomsterna och utöver detta brytning av guld vid Ädelfors i Småland.
Han var en av de som började använda blåsröret för mineralbestämning.

Blåsröret är ett munstycke försett med ett rätvinkligt avböjt rör som helst ska vara gjort av platina. Rörets andra ände är utdragen till en spets med ett mycket litet hål. Denna del av instrumentet förs in i en låga därefter blåses en jämn ström av luft genom munstycket. Då erhålls en het sticklåga. I denna upphettas det preparat som ska analyseras. Beroende på preparatets sätt att reagera på uppvärmningen antingen det sker under oxiderande eller reducerande förhållanden med eller utan tillsatser av reaktionsmedel kan slutsatser sedan dras om dess kemiska sammansättning.

För den som är intresserad av äldre mineralogi finns här en komplett lärobok från 1880 att läsa här i sin helhet.