Jurassic worlds kan vara vanligare därute än människovärdar

 

De senaste 540 miljoner åren av jordens utveckling den så kallade fanerozoiska eonen med dess kemiska signaturer av liv i vår atmosfär som utgångspunkt dinosauriernas tid letar forskare efter liknande mönster därute.

Om man finner dessa signaturer i atmosfären på en exoplanet skulle en utveckling likt jordens kunna ha skett här. Men inget skulle däremot visa att även här en meteorit skulle slagit ner och gett plats för en däggdjursutveckling som på jorden. Här kanske dinosauriernas tid fortsatt.

Två viktiga biosignaturpar - syre och metan samt ozon och metan - var aktivare på jorden för ungefär 100 miljoner till 300 miljoner år sedan, när syrehalterna var betydligt högre. Modellerna simulerade transmissionsspektra, eller ljusfingeravtryck (vad man söker efter)  som genereras av en atmosfär som absorberar vissa färger av stjärnljus och låter andra filtreras igenom, information som forskare använder för att bestämma atmosfärers sammansättning.

Den moderna jordens ljusfingeravtryck har varit vår mall för att identifiera potentiellt livsvänliga planeter.  Det fanns en tid då detta fingeravtryck var ännu mer uttalat och bättre på att visa tecken på liv, beskriver Lisa Kaltenegger, chef för Carl Sagan Institute (CSI) och docent i astronomi vid College of Arts and Sciences (A&S). Det ger oss hopp om att det kan vara lite lättare att hitta tecken på liv – till och med stort, komplext liv – på andra ställen i kosmos och vi hittar dessa så kallade "fingeravtryck".

Kaltenegger medförfattare till studien "Oxygen Bounty for Earth-like Exoplanets: Spectra of Earth Through the Phanerozoic", publicerad den 2 november i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters. Första författare är Rebecca Payne, forskningsassistent vid CSI och vid institutionen för astronomi (A&S) vilkentog initiativ  till de nya förslagen av sökmodeller som beskriver en kritisk epok  med ursprunget till landväxter, däggdjur och dinosaurier. Under den perioden varierade syrehalten i atmosfären från under 10 % till så högt som 35 % innan den stabiliserades på dagens nivå på 21 %.

Med hjälp av uppskattningar från två etablerade klimatmodeller (GEOCARB och COPSE) simulerade forskarna jordens atmosfäriska sammansättning och som  visade transmissionsspektra på över 500 miljoner år långa steg i fanerozoikum. Vart och ett av stegen visar betydande förändringar i takt med att en komplex biosfär diversifieras, skogar förökar sig och biosfärer på land blomstrar vilket påverkar blandningen av syre och andra gaser i atmosfären.

Fanerozoikum är  de senaste 12 procenten av jordens historia men den omfattar nästan hela den tid då livet var mer komplext än mikrober och svampdjur, beskriver Payne, astrobiolog och geolog.

Även om liknande evolutionära processer kan ha skett på exoplaneter som på jorden, beskriver Payne och Kaltenegger och deras modeller fyller i den saknade pusselbiten om hur en fanerozoisk jord skulle se ut i ett teleskop utifrån, och skapar nya mallar för beboeliga planeter med varierande atmosfäriska syrenivåer.

Hittills har omkring 40 steniga exoplaneter upptäckts i beboeliga zoner där hav kan existera, beskriver Kaltenegger. Att analysera en exoplanets atmosfär är möjlighet numera tack vare NASA:s James Webb Space Telescope. Men, man måste veta vad de ska leta efter. Modeller för att finna planeter som är i Fanerozoiska era är extremt lovande mål för att hitta liv i kosmos.

Det gör det också möjligt för forskare att överväga möjligheten - rent teoretisk - att om en beboelig exoplanet upptäcks kan denna ha en atmosfär med 30 procent syre, kanske livet där då inte är begränsat till mikrober, utan kan inkludera varelser så stora och varierade som megalosaurus eller mikroraptorer varelser som en gång strövade omkring på jorden. Stor syrehalt kan  göra att stora varelser uppkommer.

Dinosaurier eller inte, modellerna bekräftar att från ett stort avstånd skulle en sådan planets ljusfingeravtryck sticka ut mer än en modern jords.

"Förhoppningsvis kommer vi att hitta några planeter som råkar ha mer syre än jorden just nu,  beskriver Kaltenegger. Och vem vet, kanske finns dinosaurier som väntar på att bli hittade.

Men skulle människan kunnat ta över jorden om dinosaurernas tid inte försvunnit? Ingen vet men däggdjuren var säkert föda åt reptiler och ödlor av den storleken och vi är däggdjur.

Bild pikist.com

Planeter av ett slag vi inte har i vårt solsystem finns därute ”safirplaneter”.

En ny studie visar att det finns ett slags planeter kallade Super-jordar troligen glittrande av rubiner och safirer.


Forskare har upptäckt dessa världar runt andra stjärnor vilka är en klass av planeter vi inte har i vårt solsystem. Exoplaneter som är steniga (fasta) men har  upp till 10-20 gånger mindre  massa än stenplaneterna här  där Jorden är störst av dessa i vårt solsystem. De större planeterna i vårt solsystem är gasplaneter. 


Stenplaneter av det slag vi funnit därute finns inte i vårt solsystem. Men de verkar ha bildats nära sin sol och är troligen till stor del innehållande både safirer och rubiner på grund av att ha bildats i en extremt varm miljö.


”Vi har genom rapporten visat att mångfalden av planeter superjordar i synnerhet kan vara mycket större än man tidigare trott”, säger författaren Caroline Dorn, en av exoplanetforskarna vid universitetet i Zürich i Schweiz.


Forskare har ofta tänkt på superjordar som rika på järn, likt jorden, säger  Dorn och fortsätter ”dessa skulle då ha bildats i de kalla delarna av de protoplanetära skivor som fanns vid solsystems bildande vilket även skett med Merkurius, Venus, Jorden och Mars.


Dorn och hennes kollegor säger dock att denna nya typ av stora safirrika superjordar är laddade med kalcium och aluminium, samt mineralrik på dessa element, inklusive safirer och rubiner. Dessa planeter skulle därför ha bildats i de varmare delarna av de protoplanetära skivorna (mycket nära sin sol). Forskarna har räknat ut att denna nya klass av superjordar bör vara 10 till 20 procent mindre täta än Jorden.


Superjordar som vi vet om och vilka Dorn och hennes kollegor undersökt är superjordarna 55 Cancri e, HD 219134 b och WASP-47 e vilka i tidigare arbete redan antagits ha en ovanligt låg tätheter.


 En potentiell förklaring för dessa låga övergripande tätheter har tidigare varit att de har tjock atmosfär. Men detta har omtolkats eftersom planeterna kretsar nära sina stjärnor så nära att de är utomordentligt varma vilket gör det sannolikt att någon tjock atmosfär om den funnits skulle ha avdunstat bort för länge sedan.


Bilden är en illustration av 55 Cancri e

Rubriken säger allt när Maria Abrahamsson (M) talar om RUT.

Vad säger rubriken i artikeln jag hänvisar till? Jo, rubriken lyder: Äntligen kan vanligt folk köpa avlastning.

Citat: Äntligen kommer också så kallat vanligt folk i de lägre inkomstlägena tack vare skattelättnaderna få råd att köpa normal avlastning i hemmet, däribland läxhjälp åt sina barn. Slut citat.

Detta, i hennes påstående, gäller knappast arbetslösas barn. Segregationsuttalandet innebär att vanligt folk inte är arbetslösa, människor med försörjningsstöd eller långvarigt sjukas barn.

Begreppsmässigt är uttrycket ”vanligt folk” ett fruktansvärt uttryck, som visar på en människosyn där fattiga människors barn inte räknas. Arbetslösa som inte får arbete och därför ”i arbetslinjens agenda” inte räknas som vanliga människor, utan konsekvent urskiljs som ickeönskvärda och därför inte räknas i begreppet vanliga människor.

Denna människosyn florerar öppet och utan protester i dagens samhälle numera!