73 ljusår bort finns det spännande solsystemet TOI-270 med sina ovanliga gasplaneter.

Det var Nasas rymdteleskop Tess som gjorde upptäckten av det intressanta solsystemet TOI-270 enbart 73 ljusår bort.


Solsystemet består av en röd dvärgstjärna med tre spännande planeter i en storlek som inte finns i vårt solsystem.


En stenplanet 1,25 gånger jordens storlek. En fjärdedel större än jorden.

Två gasplaneter som liknar Neptunus men är omkring hälften så stora  2,4 respektive 2,1 gånger jordens storlek. Solsystemet har döpts till TOI-270 efter dess röda dvärgsol.

 Planeterna har getts namnen TOI-270b, TOI-270c och 270-d och är som synes ovan förhållandevis lika stora. Vårt solsystem saknar gasplaneter av den storlek som de två gasplaneterna i TOI-270 systemet  har.



Bra bild på hur det kan se ut i solsystemet finns att se på ovan länk från Ny teknik. Själv publicerar jag här en fri bild av TESS som gjorde upptäckten. 

Saturnus måne Pan har en form som ingen kan föreställa sig. Varför ser den ut så?

Pan är den innersta av Saturnus månar. Storleken är ca 30 km i diameter. Inte stort men formen är underlig.

Formen ser ut som en diskussskiva anser jag medan många ser den som en valnötsform. Vilka krafter det är som fått månen att ta denna form vet ingen idag. Men nog ser den fantasieggande ut.

Materialet i denna är dock inget konstigt vad man vet idag. Krafter bör ha format den upphöjda skivan runt om genom att material svept upp som en ås runt denna från övriga kanter. 

En kosmisk vind eller rörelse när materialet var porösare eller smält och gravitationen har säkert hjälpt till från Saturnus sida. Numera är materialet troligast fast.

Rubriken säger allt när Maria Abrahamsson (M) talar om RUT.

Vad säger rubriken i artikeln jag hänvisar till? Jo, rubriken lyder: Äntligen kan vanligt folk köpa avlastning.

Citat: Äntligen kommer också så kallat vanligt folk i de lägre inkomstlägena tack vare skattelättnaderna få råd att köpa normal avlastning i hemmet, däribland läxhjälp åt sina barn. Slut citat.

Detta, i hennes påstående, gäller knappast arbetslösas barn. Segregationsuttalandet innebär att vanligt folk inte är arbetslösa, människor med försörjningsstöd eller långvarigt sjukas barn.

Begreppsmässigt är uttrycket ”vanligt folk” ett fruktansvärt uttryck, som visar på en människosyn där fattiga människors barn inte räknas. Arbetslösa som inte får arbete och därför ”i arbetslinjens agenda” inte räknas som vanliga människor, utan konsekvent urskiljs som ickeönskvärda och därför inte räknas i begreppet vanliga människor.

Denna människosyn florerar öppet och utan protester i dagens samhälle numera!